DET JAG INTE GÖR IDAG....OSV..

Närmare 300 mail hade jag i inkorgen. Nu ljuger jag, tror ni ha,ha. Jag ljuger aldrig medvetet, i bemärkelsen ljuger. Men det var förstås inte i min yahoomail och inte från igår till idag. Jag får inte ens 30 per dag. Det brukar variera mellan 5-15 så där på hobbymailen och ca 4-7 på min privata...i genomsnitt. Utan det här var på gamla hotmailen. Jag glömmer att jag måste in och rensa där mellan varven, då många tydligen fortsätter att använda den. Det funkar eftersom jag har automatisk vidarebefodran till yahoo. Nu var jag iallafall nyss inne och tömde mailkorgen.

Ruggigt, lätt blåsigt och kallt ända in i märgen var det idag. Fy sjutton för att behöva ge sig ut i arla morgontimmen. Till råga på det så var bussen försenad och när den kom var den redan smockad med folk, som under färden till stan fylldes på ännu mer. Man får inte ha bacillskräck när man åker buss på morgonen. Vi stod som packade sillar i hela gången och då var det ändå en ledbuss. Undrar om man verkligen får klämma in så många? Men det är förstås inget alternativ att låta folk, mest ungdomar, få stå kvar och frysa ute och vänta på nästa buss och därmed komma för sent till dit de ska.

Var hemma igen sedan strax efter tio. Inte så trött faktiskt och nästan lite energifylld. Då alltså. Plockade fram dammsugaren med tanken att dammsuga och dra över golven under dagen, provade ett par för små jeans och fick för mig att jag skulle ta tag i garderobsrensingen och ta bort badkläder och shorts och göra mer plats åt tröjorna. Var till och med så optimistisk att jag trodde att jag skulle få lite tid vid skrivdatorn också. Blev alltså ingen hobbyträff i eftermiddags. Men innan allt jag skulle göra så fixade jag te och mackor och placerade mig som brukligt i veckorna vid datorn.

Resten kanske ni kan räkna ut *ler*. Efter en timma, en och en halv fick jag anstränga mig för att hålla upp ögonen. Klockan var runt tolv så jag tänkte att det var lugnt om jag sov en timma och sedan satte igång. Småhuttrande kurade jag ihop mig under filten i soffan och innan jag hann lägga huvudet på kudden så sov jag. Sov så himla gott. Vaknade till lite halvt en pyttestund av att mobilen pep från köket, men sedan sov jag igen. När jag vaknade var klockan över tre och magen värkte. Om det var av hunger eller annat vet jag inte, men jag fixade iallafall äntligen till den färska fullkornspastan idag. Nu blev ju inte magen bättre av det så det fick bli en Losec också. 

Dammsugaren står fortfarande orörd i hallen och garderoben är lika rörig som tidigare och på skrivbordet är det kaos. Men det jag inte gör idag kan jag göra en annan dag. Förhoppningsvis. Men blommorna är vattnade och alla mail besvarade och ingen disk står odiskad och ett telefonsamtal är avklarat och morgonens matinköpslista är skriven och svart tråd och nål är lagt i väskan plus kameran. Jag ska försöka att sy ihop stövlarna i ettan i sömmen efter besöket i morgon. Vänsterstöveln sprack upp ordentligt sist. Är ju vänsterfoten som brukar svullna upp lite då och då och det klart frestar på ett par flera år gamla stövlar som ständigt dras av och på. Jag får se om det fungerar. Jag har ju de nya i reserv i värsta fall, fast jag inte gillar dem. 

Nej då, jag vänder inte baken åt er. Men orsaken att jag drog fram ett par för små jeans så där helt apropå var att när jag kom hem idag och skulle byta till ledigare kläder, så kunde jag dra av mig jeansen utan att ens knäppa upp. Yes, tänkte jag glad i hågen. Tänk om jag har gått ner de här extrakilona äntligen, tots att jag knappt rört på mig och dessutom äter mer pga magsuget. Men jag vågade inte väga mig, för jag trodde inte på det själv, så därför letade jag fram de här vita jeansen som jag har som en slags måttstock. För tre år sedan kunde jag ha dem. Men de sista åren har jag inte fått igen dem. Jag fick det inte idag heller. Det är nog alltså inte magfläsket som minskat, utan ändan som krympt ha,ha. Fast då borde jag ju ändå ha kunnat fått igen de vita, slog det mig just nu.