TANKAR FRÅN HEMLÖSA

Jag har inte riktigt tagit tag i min dag ännu. Blev lite ändrade planer så bestämde mig för att fixa datorstyret innan jag tar tag i andra göromål. Det blir ett inlägg till efter detta.

 Av någon konstig anledning vid bloggläsandet som jag ägnade mig åt till frukosten, kom jag vid de olika klickandena bla in på Laila Bagges blogg. Ofta kommer ju saker till mig helt apropå, så egentligen var det inte konstigt att hon i ett inlägg skriver om någon väninna som inte hade kontanter att köpa de hemlösas tidning Situation Stockholm. Med tanke på vad jag skrev igår alltså. I inlägget länkar hon till deras hemsida och naturligtvis kände jag mig "tvingad" att klicka mig vidare dit. Där hittar jag bloggar som några hemlösa skrivit och då kände jag, att det måste jag ha med i min blogg.

Man kan säga att jag tillägnar det här inlägget de hemlösa. Inte bara de i Stockholm, utan alla. Jag tar mig friheten att kopiera och citera lösrykta rader från deras bloggar på min blogg här.

"Natt efter natt fryses det,

innefrån, spelar ingen roll hur många täcken.

Tror ni det e jobbigt?

Natt efter natt kryper det ohyra på kropp. den känns så min kloda kan inte sova.

Natt efter natt men har medecin men den kan ja inte hämta, kostar över sexhundra spänn så nu ska jag ut för att stjäla…"

"Vi är tusentals som känner vi e nedtrampade av de fyrkantiga enheterna som vägrar av rädsla våga se lyssna släppa in oss.

Tusentals tickande bomber som vid detonation ska in på kåken för att bli än större bomb."

"Kan råda alla att läsa Expressens debatt av Beatrice Ask angående den Svenska narkotikapolitiken som i längden förstör för sig själv Nolltollerans=större risker=dyrare och sämre narkotika=missbrukarna måste jobba mycket hårdare=brottsligheten går i taket. Var i denna kedja vinner vi något alls?"  ( skrivet i aug-010 min anm )

"Idag är det den 12e Augusti. Svaret från Maria pool ska komma i mitten av denna månaden sen är bara frågan hur lång tid det tar innan jag kan starta upp Metadoninställningen. Undrar egentligen varför det ska ta sådan tid. Många dör i väntan på Metadon. När jag ansökte första gången i Maj 2001 Då hade jag just fått reda på att min syster fått ja till sin metadonbehandling men hon skulle inte få börja innan Augusti.

Jag ansökte alltså i Maj svaret kom i December jag skulle kunna börja i början av Mars. Min syster omkom i en överdos midsommardagen 2001. Så när jag muckade i December mådde jag såpass dåligt att allt jag ville var att så fort som möjligt dra i mej såpass mycket att jag skulle slippa må överhuvudtaget. Jag vet flera som dött i väntan på att få börja i metadonprogrammet och ännu fler som gått bort när dom sparkats ut ur programmet. Enligt Fass boken över läkemedel står det att Metadon ska trappas ner på ca sex månader i programmet får vi två veckor vad gör man när dessa veckor är slut vad har man för val. Gå tillbaka till sitt fd missbruk eller ta livet av sig är detta en mänsklig behandling? "

"I morse hade jag möte med soc för att försöka komma in på avgiftning. Det finns bara två avgiftningar kvar i stockholm. När jag började med droger fanns det mer än dubbelt så många. Ändå finns det fler narkomaner idag än då för femton år sedan. Plus att Maria pools avgiftning är på sex dagar sisst jag skulle tända av tog det mej ca tre månader. Jag har problem med hjärtat så sex dagars avgiftning för mej vore rent av livsfarligt vad ska man ta sig till. Ibland önskar jag att jag kunde gå tillbaka till att begå brott så jag skulle slippa tigga mej genom tillvaron hur ska man göra några förslag?"  ( okt, min anm)

"Nu när vi börjat bli ”definierade”, slår tanken mig plötsligt: om en definierad hemlös sover under en buske på Östermalm, har han/hon en högre definitions-status, än en som sover i Tantolunden på söder? Och om en hemlös avstår från att försöka få tak över huvudet och i stället fryser ihjäl på en parkbänk, har han väl gjort en välgärning, för han/hon har hyfsat till statistiken…. En plump mindre i välfärdsprotokollet.

 Jag har ställt upp ett hundratal gånger på dessa ”projekt” vid det här laget, svarat på i stort sett samma frågor,som t.ex. ”hur känns det att vara hemlös”, ” varför blev du hemlös”, ”hur får du dagarna att gå”, ”vad tycker du att man ska göra åt hemlösheten”, etc.   och tycker härmed att nu får det räcka. Jag är färdigprojekterad och dessutom färdigdefinierad. Jag anser, att tidpunkten har kommit, när det är dags att sluta ställa dessa frågor till oss, och i stället ställa dom till ansvariga politiker. Det sorgliga är dock, att ni inte kommer att få några vettiga och konkreta svar, för då måste man först erkänna att problemet existerar! "

"Det är att viktigt att ungdommar fångas upp i tid, innan dom hinner komma in i ett allvarligare missbruk eller andra hemska saker som idag hotar ungdomen. Jag tänker då på sådanna saker som inte fanns då du eller jag växte upp. Och kom ihåg, det gäller alla ungdommar. Inte bara barn till missbrukare.

Mina föräldrar var definitivt inte bra för mig även om de var nyktra människor och allt såg snyggt ut på utsidan. då min mor var ensamstående då jag föddes fick jag naturligtviss en barnavårdsman som alla fick på den tiden 1955.

Jag undrar var fanns de då? De som ska se till att barnen har det bra osv.

Numera är jag så pass gamal, att jag inte bara kan tänka, utan även får bestämma själv. Jag är 55år och vet vad, jag behöver.

"Anledningen till att jag berättar detta för dig, är den, att du verkar hata socialbidragstagare. Därför vill jag tala om för dig.

Under de senaste 22åren, har jag endast erhållit socialbidrag, vid ett enda tillfälle. Det var för ca 10 år sedan. Jag fick hyra och uppehälle för 14 dagar, sammanlagt 8000kr. Detta bidrag är jag mycket tacksam för. Jag ser det inte som självklart att kommunen ska ställa upp och försörja mig.

Förutom dessa 8000kr har jag fått två månadslöner på 5500kr netto under dessa 22 år. Du säger att det är och varit synd om mig. Fast du saknar medkänsla med mig, för ditt jobb har gjort dig hård.

Bland det absolut värsta jag vet, är när människor tycker synd om mig. "

"" ....blev ju också blåst av soc angående mitt metadon, det blev inget sånt nu i samband med mitt nuvarande straff, utan jag måste skriva mig i Stockholm för att ha möjlighet att få det.

Så nu muckar jag i alla fall den 26:e augusti, även om jag inte har något att mucka till, så blir jag i alla fall fri. Risken är ju stor att jag kliver i drogerna igen, men jag har ju i alla fall chansen att få kontraktsvård som innebär att jag får börja med metadonet. Det är i alla fall vad jag hoppas på. Det gäller ju bara att hålla sig vid liv till dess."

"Blev fuckad av soc m.m i Kramfors då de inte har någon metadonbehandling där. Utan de hänvisade till att jag skulle skriva mig i Sthlm när jag blir fri, om jag nu blir fri i augusti. Så nu återstår bara att bli fri och att fixa en adress i Stockholm, vilket kan vara lättare sagt än gjort. Ingen som har en lägenhet att hyra ut va´? Hoppas kan man ju, men jag e ganska säker på att jag kommer att vara hänvisad till gatan när jag kommer ut. Har väl lite förhoppningar om att kunna skriva mig hos någon man känner.

Kanske kan hyra en husvagn ute vid Solvalla camping? Det är ju i alla fall bättre än att vara hemlös i alla fall även om det e mycket knepigt folk som bor där. Men då får jag ju i alla fall en adress att skriva mig på."