MYCKET OM INGET I SÖNDAGSNATTEN

Idag är det nog inget fel på inspirationen. Däremot på struktureringen. Kan skriva om hur mycket som helst, men dels har jag inte hur mycket tid som helst och dels skulle det bli ett hattande hit och dit och jobbigt att läsa. Hattar hit och dit gör jag väl kanske annars också ibland, men just ikväll känns det som jag inte vet vad jag ska skriva och vad jag ska strunta i. Inget är viktigt, utan det är som vanligt bara svammel i huvudet *ler*.

Börjar med en bild från igår. (det är fortfarande lika skoj att kunna lägga in bilder efterhand jag skriver). Köpte quornfärs i fredags. Det är andra gången jag gör det. Första gången var många, många år sedan och jag vill minnas att jag även då tänkte aldrig mer. Jag är alltså vegetarian sedan lång tid tillbaka, för er som är nya läsare. Jag har aldrig som många andra, velat äta vegetariska alternativ som påminner om animalisk mat. Typ sojakorv, quornbiff mm. Ibland har jag ätit vegetarisk hamburgare om jag tex varit på Mac Donalds eller liknande. Det är i och för sig åratal sedan. Eller om min vegetariska avkomma varit här och jag velat göra henne sällskap i ätandet.

Upptäckte nu när jag skulle göra ny rad, att det alltså inte funkar att göra det bredvid en inlagd bild. Hamnar automatiskt under bilden. Man lär sig något nytt varje dag. Orsaken till att jag nu då ändå köpte quornfärs, var att jag sist jag gjorde vitkålsoppa blev så himla sugen på kåldolmar. Kåldolmar är en av mina favoriträtter. Eller var. Jag gjorde det alltid varje höst och min mamma gjorde det alltid också och jag åt mig en gång sjuk på kåldolmar när jag var barn. Jag åt och åt och åt, tills det till slut inte fanns plats för mer. Men jag åt ändå och naturligtvis kom det upp samma väg som det kom ner. Enkel matematik. När påsen är full, rinner det över. Min förkärlek till kål finns ju kvar som en del vet och har förstått. Kål och lök, men numer utan kött.

Tro nu inte att jag gjorde mig omaket att ställa mig och göra kåldolmar åt bara mig själv ha,ha. Men jag gjorde kålpudding. Visst, det var jättegott, men jag kunde ha uteslutet quornet. Det blev så fel och det går inte alls att jämföra med minnet av riktig kålpudding, eller riktiga kåldolmar.  Så jag försökte skrapa bort det mesta och äta bara kålen. Nu är jag ju den lite snåla typen, så jag kunde inte kasta bort allt. Jag frös ner med tanken att kanske någongång blanda med pastasås och äta till pasta. Men troligtvis åker det i soporna den dagen jag rensar frysen.

Förutom att laga och äta mat ( vilket i och för sig är storartat för att vara mig ) så gjorde jag klart med bilderna till projektet och bar ner albumen i källaren igen. Idag trodde jag att jag skulle hinna fixa dem på photoshop och lägga in i arbetet. Men, men jag tror ju alltid så mycket. Kanske blir det klart i morgon. Kanske inte. Vissa gamla foton gick inte att scanna så de blev bra. De försökte jag fotografera istället. Som tex min farmor. Nu blev inte det heller så bra. Men bättre.  Det är nog riskfritt att visa henne här. Jag var väldigt liten när hon lämnade jordelivet, så har inte mycket minne alls av henne.

Scannade för skojs skull in ett foto på mig i 24-25 års åldern för att visa hur jag såg ut då. Är säkert lika riskfritt. Det är nog bara "tvillingsjälen" som skulle känna igen mig och han läser kanhända inte den här bloggen. Fast sådant kan man aldrig veta .                                                                                            Nu kan jag alltså inte göra nytt stycke, då hamnar jag under bilden. Men det funkade att köra med mellanslagstangenten så det blev ny rad iallafall. Nu gör jag en paus för att titta på The Event. Irene Huss är ju slut, så nu kan jag se det här utan att behöva leta repristider.

    Nu är jag tillbaka. Kan verkligen rekommendera den här serien. Annorlunda och kanske inte så trovärdigt realistisk. Men vi vet så lite, så det är väl upp till var och en, hur öppna vi är.

Idag hann jag som jag skrev, inte det jag hade tänkt mig. Med mina mått mätt har det de sista dagarna varit ganska tidiga uppvaknanden. Så även idag. Satte mig med frukosten här vid datorn för att påbörja bildredigering och beskärning, efter att jag kört den sedvanliga ritualen. Nu tog den här ritualen längre tid än jag räknat med, vilket förstås är mitt eget fel. Plötsligt var klockan jättemycket och det var mer än hög tid att ställa sig i duschen. Förutom det vanliga frukostsurfandet, så började jag även engagera mig i virusprogrammet. Men jag var tvungen att lägga ner och stänga av.

Jag har någon gång nämnt att jag tänkt, men inte orkat/haft lust/varit för bekväm, gå på speciella möten då och då. Jag har slutat lova, utan kommer jag, så kommer jag. Det är ett litet bök att ta sig dit utan bil och egentligen ger det inte så jättemycket längre. Men det är tillfälle att träffa likasinnade. Inte likasinnade i hobbysexbranchen, utan andra likasinnade. Det är inte bara inom det sexuella jag känner mig utanför normen. De som känner mig väl vet vad jag menar. Ni andra behöver inte veta. Jag har liksom mer än ett stigma att kämpa mot, kan man säga. Men alla handlar om kärleken till sin nästa och nej, jag är inte religiös *ler*. Tvärtom.

Idag var en bekant från Stockholm nere på besök, som jag gärna ville träffa. Så jag gjorde en deal med mig själv. Om det inte regnar eller blåser storm så cyklar jag. Vädret kunde jag inte klaga på alls, så jag cyklade således iväg. Men så kallt det var att cykla så långt. Hade nästan ont i bröstet när jag kom fram efter all kall luft jag andats in. Dessutom cyklade jag fort då jag trodde jag var sen.

Nu blev det ju ändå som vanligt. Alltså det gav inte så mycket. Mer än att jag träffade den här personen förstås och det var ju kul. Var hemma runt halv sex. Ont i bröstet, torr i både strupe och hals. Tog ett kort när jag försöker åtgärda det dilemmat. Fixade sedan en fejkad bakgrund. Innan jag loggade in hit, tänkte jag alltså fortsätta med bilderna på photoshop och göra det klart. Men det blev inte så för klockan sprang iväg. Nej, den skenade.   Nää....det blir inte bra att lägga in bilder så här i rullande text . Om jag inte centrerar bilden. Allt jag skriver nu hamnar en bit ner och vid mellanslag hoppar  det upp. Kanske beror det på att bilden är till höger. 

Så störande. Men blir inga fler bilder nu. En annan gång ska jag göra som tidigare för att se om det blir bättre. Är ju inte säkert att nytt stycke funkar ändå. Skit, jag som var så glad ha,ha. Det kanske slutar med att jag återgår till den gamla inställningen. Antagligen är det jag som inte fattar någonting.

Det här med dator är knepigt. Iallafall om man som jag är född med stor fantasi och tror att det sitter någon här inne och vet allt vad jag gör. Jag tror det ibland. På riktigt. Sedan tror jag att det ibland finns något som bara vill jävlas med mig. Tex när yahoo inte funkar som det ska.

Nu har det ett par dagar ploppat upp en ruta, en stor ruta, om Avast. Jag har gratisversionen av Avast virusprogram som jag installerade när AVG plötsligt fick spelet. Det har fungerat kanon nu i några år. Jag litar inte rikitgt på när en sådan här grej bara ploppar upp på skärmen. Så jag har klickat ner och den har kommit upp igen efter ett tag osv. Idag fick jag då för mig att uppdatera som rutan vill. Jag gjorde det alltså i morse.

Klart det blev något knas så det inte fungerade alls. Hur kul är det att se det här röda krysset i nedre menyn att säkerheten är noll? Här var det alltså dags att börja fixa sig för att cykla iväg. Men jag av installerade och stängde sedan  av. När jag kom hem gjorde jag nytt försök och det resulterade i samma sak. En gång när datorn kraschade helt hade något virus gett sig på just virusprogrammet, som då var Norton. Trots supporterhjälp gick det inte att göra något. Det gick inte ens att installera nytt som jag köpte för dyra pengar. F-någonting.

Med den fantasin jag har la jag nu skulden på ett återkommande mail jag fått. Jag tror fortfarande att det har något med det hela att göra. Peter Pettersson, inget ämne. Öppnar man det som jag då gjorde står bara en länk och mailet är sänt till flera. Jag har sedan fått säkert sju- åtta mail till men inte öppnat dem. Att jag öppnade det första är inte lustigt, eftersom de flesta mail jag får i hobbyn inte har något ämne. Själva länken klickade jag naturligtvis inte på. Jag vet annars inte varför virusprogrammet bara skulle lägga av. Jag är aldrig inne på några suspekta sidor numera.

När jag nu ikväll då via säkerhetssidan klickade på olika alternativ låste sig sidan. Jag klickade upp ny internetsida och googlade panda, som var ett av alternativen. Panda är inte gratis, men man kan få 90 dagars prov gratis. Det här funkade att ladda ner och jag håller sedan ett par timmar på att scanna av datorn. Tycker ju att det tar otroligt lång tid. 60% ungefär är klart och 31 smittade har hittats och tydligen också åtgärdats. Jag litar faktiskt inte på det här heller. Det var just så här Norton betedde sig. Scannade i evighet.

Innan jag stänger ner nu för kvällen ska jag föra över allt nytt av bilder och dokument till den externa disken. Ifall jag inte kommer in på datorn i morgon. Tur att jag har både skrivdatorn och den lilla, lilla som reserv och mobilt bredband. Men photoshop har jag ju bara här på den stationära. Borde kanske installera det även på skrivdatorn. De flesta nu för tiden har väl bara laptops. Men jag känner mig inte hel om jag inte sitter här vid min "riktiga" dator. Då kan man även ha i åtanke att det är inte så väldigt många år sedan jag tog avstånd från allt vad datorer hette.

Nu har jag väl snart svamlat färdigt. Kan ju nämna att helgens glädje, för mig, nyhetsmässigt är ljuset som nu börjar skönjas för de Chilenska gruvarbetarna. Jag antar att det är fler än jag som önskat, bett och hoppats. Visserligen ska vi inte ropa hej ännu, men det får bara inte gå fel nu. Och det gör det inte heller.

Annars är det mest tragik och ondska i nyhetsflödet. Jag läser just nu en bok, den nästsista i senaste bokköpet, om just resonemanget kring ondska kontra godhet. En som jag kallar faktabok och som jag för ovanlighetens skull finner väldigt intressant. De böcker jag under senaste året eller snarare åren köpt i "faktabok"stuket har mest varit gammal skåpmat. Men den här sätter igång tankeverksamheten och får mig att tänka till. Man vet ju liksom aldrig innan riktigt vad sådana här böcker tar upp. Här tas nya aspekter upp. Vissa köper jag, andra inte. Men det sätter ändå igång något och jag får både nya insikter och bekräftelse på det jag själv tror. 

Boken jag sparat till sist är Keplers Paganinikontraktet. Den ser jag verkligen fram emot att läsa och när jag påbörjar den är det dags att beställa de jag har på min nya boklista. Åtta stycken som det är nu.

I morgon är det måndag. Ser jag på min datorklocka så är vi redan inne på nya veckan. 01.03 visar den och virusprogrammet är klart. Ledig dag i morgon som jag försöker ha. Gammal bekant sedan begynnelsen av min hobbykarriär träffar jag på tisdag. Jag hoppas att den blåsa jag sedan igår har på tungan hinner försvinna tills dess. Annars löser vi det ändå på annat sätt.  Jag tror att jag har någon form av infektion i kroppen som sätter sig på olika ställen och visar sig på olika sätt. Hur ofta liksom har jag blåsa på tungan? Typ aldrig. Den här personen gillar stövlar och det är tack vare honom jag har de stövlar jag har nu. Mina nya har ännu inte kommit och både han och jag håller tummarna att jag får dem innan tisdag.

Onsdag blir en bra dag. Lyckades förra veckan få tid till frissan igen, när jag också har annat ärende i stan. Så först hygenist och sedan klippning som samtidigt blir en dos av ny energi. Ingen frissa är så bra som min. Tycker jag då förstås. Andra har egna erfarenheter. I allafall är det väldigt hög tid för mig att besöka min. Sist var i maj, så förstå behovet. Torsdag prat och vinbesök. Alltid trevligt och alltid känd person då. Fredag en helt ny person som då är lite osäkert som vanligt. Kommer, kommer inte? Men samtidigt spännande. Helgen som sedan kommer är väl inte så spännande kanske. Då planerar jag att sätta igång med min höststädning och ommöblering.

Veckan efter det är i stort sett också klar. Men den drar jag inte nu *ler*. Mycket hinner hända tills dess. Jag undrar hur många som  orkat ända hit. Ni är beundransvärda.