SÖNDAGSSVAMMEL

Då har jag slutligen kommit ända hit. Hit till bloggen. Men jag fick försöka tre gånger så vi får se om det hänger sig igen. De två första gångerna klickade jag på kommentarerna för att svara på dem innan jag började ruttla nytt. Men där blev det stopp. Tredje och sista gången nu gick jag direkt till nytt inlägg.

Startade dagen med lite intervall efter diverse diskuterande med mig själv...ska jag, ska jag inte. Ja ni vet. Det är ju ibland så ofantligt trist, speciellt om man är kaffesugen och vill bänka sig här. Hade samma situation igår, men då tog latheten överhanden och sedan blev det regn och sedan målade jag och sedan fick jag besök och ja sedan var dagen plötsligt slut. Vi struntade i stan och Amanda Jensen (bilden) som tanken var att vi skulle se. Det blev pasta, te och en urdålig film på tv-n istället efter Anne Lundbergs Sommarkväll.

Men idag tvingade jag mig iväg och så här såg jag ut då. Och så här ser jag fortfarande ut, trots att det är några timmar sedan jag kom tillbaka. Återigen, datorn är ett fördärv *ler*. Men idag får jag väl acceptera min dåliga diciplin. Tanken var att sitta här en stund bara och sedan göra annat. Men tiden gick och då tänkte jag istället att jag tar med block och penna och går upp till mitt berg i skogen, för det är ganska fint väder här idag. Sedan lägger jag mig i badet med vinet som är kvar i flaskan sedan sist. Evigheter sedan jag badade i badkaret. Men tiden fortsatte att gå och nu har jag accepterat en degig datordag. Men dagen är inte slut ännu så vi får se.

Mord i Sinnet som började igen i fredags och som jag sett fram emot lite, var naturligtvis repris. Dessa jäkla repriser hela tiden. Påbörjade istället en ny bok "Kampen om Kaos". Skriven av en kvinna som avtjänade ett ettårigt fängelsestraff. Gift med en polis, tre barn, skiljer sig, träffar ny man, börjar få flashbackar från sin barndom, ingen tror henne, föräldrar syskon tar avstånd, nya mannen blir som en livlina fastän han stundtals är agressiv, han är även kriminell och mer och mer blir hon indragen i det livet och så hamnar hon då på ett fängelse. Man blir inte bara arg, utan även förbannad på människosynen som myndigheter, rättsväsende och viss personal har.

Hon skriver inte utifrån något "tycka synd om mig" perspektiv, utan redogör för den verklighet hon just då befinner sig i. Trots ett intressant ämne är det inget direkt driv i boken, så jag ögnar bara så att säga vissa stycken. Parallellt med den här läser jag även en så kallad faktabok, lite självförverkligande mm och tänker att jag skulle kunna skriva en mycket bättre och mycket intressantare bok själv. Så varför gör jag inte det?

Därför att det är så mycket annat jag vill skriva först. Och varför skriver jag inte det då? Därför att jag väntar på tid och inspiration. Idag skulle jag ju lätt ha hunnit med att lägga till bilder till projektet för eftervärlden. Kanske också hunnit påbörja släktdelen. Men lusten och inspirationen saknas. Jag har även ide till ytterligare bokämne. Kerstin Thorvall skrev ju om "Jag minns alla mina älskare". Jag tänkte skriva om "Mina förbjudna älskare och andra" . Letar jag i minnet finns åtskilliga anekdoter från sexmöten både med betalande och icke betalande älskare. Inga namn och platser naturligtvis och jag tänker sluta som sexsäljare innan jag ens funderar på att ge ut en dylik bok. Men iden finns.

Nu hoppar jag glatt tillbaka till det här att datorn hänger sig plötsligt. Den gjorde samma sak när jag precis satt på den, efter intervallköret. Fast då bleknade bara allt på skärmen bort och allt stängdes ner, även photoshop som jag hade uppe då. Enligt info beror det på dataexekverings skyddet. Krångligt ord. Jag vet inte hur viktigt det skyddet är? Iallafall irriterande när allt bara stängs ner. Ibland har jag ju flera sidor uppe samtidigt och har jag inte sparat dem på favoriter så är det bara att leta rätt på dem igen.

Sidor jag hade uppe idag var bla Louises artikel på PS om vår tids politik. Eller avsaknad av politik och avsaknad av ståndpunkter. Alla följer bara med utan någon egen idiologi. Det sista är min egen åsikt alltså. Jag litar inte på ett enda partis löfte om guld och gröna skogar. Det finns inget parti jag känner mer för än något annat. Jag kommer att rösta på Piratpartiet, som jag känner har närmast åsikter som mina. Citat från artikeln , tagna ur sitt sammanhang, därför rekommenderar jag att läsa hela artikeln. Men just det här säger ganska mycket i många frågor.

"Tankarna går osökt till det psykologen Irving Janis kallade groupthink - grupptänkande på svenska. Grupptänkande uppträder i homogena grupper där strävan efter enighet leder till att medlemmarna utplånar sitt eget kritiska omdöme. Konsekvensen blir att avvikande åsikter undertrycks och att alternativa perspektiv misstros eller bortförklaras. “

Dessa tänkvärda ord får väl avsluta dagens inlägg. Hade lite funderingar om genus också men då blir det nog för mycket *ler*. Men om någon är intresserad finns ett intressant inlägg här.