MEST OM KATTER

Nu tar snart även denna helg sina sista suckande andetag. Lugnt och skönt i "stugan" och därtill då söndagskväll. Som gjort för att sitta och småsmutta på lite rött. Det är ( som jag sagt förr ) något speciellt när man framåt sena söndagseftermiddagen slår på datorn, tar med ett glas vin och sätter sig för att se vad som hänt sedan sist. Om det nu är en sådan helg förstås som man avstått dator helt och pysslat med annat.

Någon tågresa blev det inte i helgen och inte heller något premiärbad. Fredagskvällen tillbringade jag här vid datorn. Hela tiden med tanken att jag gör det här...sedan sätter jag mig och kollar vad som är på tv. Var ju en film jag hade tänkt se. Jagad tror jag den hette. Men jag kom aldrig så långt som till soffan och tv-n. Satte ihop ett testbildspel av bilderna jag ska ha till bildspelet. Hittade lite saker jag inte upptäckt tidigare i programmet jag använder, så det ena gav det andra och jag satt mest och lekte. Bilderna är skickade till musikmannen så när jag fått musiken sätter jag ihop det riktiga, om inte mannen gör det samtidigt med musiken.

Med vetskapen att jag, om jag ville, kunde sova länge på lördagen, brydde jag mig inte om klockan och det blev således rätt sent innan mina ögonlock sänktes och jag föll i sömn i min säng. Vaknade vid halv tio igår morse. Kunde lätt ha sovit lite till, men var nyfiken på vädret. En titt ut genom fönstret och på termometern och jag konstaterade att det var varken kanonväder eller skapligt. Vid dåligt väder var jag förberedd på 08besök. Men dåligt väder här betyder ju inte per automatik dåligt väder i Stockholm.

Fixade stans godaste frukostmackor med stark mjukost som klister, färskpotatis, örtsalt och massor av gräslök plus kaffe. Velade lite mellan att inta härligheten i soffan med en bok, eller i sängen med en bok. Eftersom jag fortfarande var trött så blev det sängen. Inte med någon bok utan med block och penna. Vid elva kom ett sms. Dåligt väder även i Stockholm så de var på väg. Genom sig själv känner man ju andra, så visste att det inte var någon panik. Slumrade till en timma ungefär när alla tankar kommit på pränt.

Ställde mig i duschen vid tolv, efter att ha låst upp patenten på dörren utifall. Men det var lugnt. Efter samtal förstod jag att det skulle ta ytterligare en timma innan de kommit ända hit. Lite ärenden skulle uträttas på vägen osv. Inget ovanligt med dessa personer. Så jag tog en promenad på nästan en timma. Jag ljuger inte när jag säger att jag frös. Jag frös om fingrarna så pass att jag drog in händerna i jack ärmen. Hade knälånga slapparbyxor, t-shirt och tunnare träningsjacka på mig. Efter en kvart cirka hade jag gått mig varm. Men vaddå? Jag som drömmer om mitt bad och solen som torkar min kropp.

Är jag omständig? Äsch. Jag är sån. Jag hann min promenad och jag hann häva ett glas vatten innan folket stod i hallen. Efter fika, prat och mycket flams försvann de. Kvar lämnade de en sjuk, därav väldigt lugn katt och en väldigt frisk, pigg, sprallig och busig katt. Testing, testing, tänkte jag. Nu ska den sjuka bli frisk och den spralliga lite lugnare (men bara lite). Varit lite svårt att få den här lilla, buskatten som dessutom är extremt försiktig (rädd), att helt slappna av så man kan klappa och kela med den. Den sjuka är på bättringsvägen men äter fortfarande medicin och är ganska apatisk. Vill mest gå undan och vara ifred.

Den sjuka har varit här tidigare. Han kände igen sig och jag lät honom få vara i fred i början.

Den andra buskatten fick spelet sådär som katter kan få. Knycklade ihop en papperspåse och satte i ett snöre. Sedan busade vi länge, länge. Påsen blev en barriär mellan hans klor och mina händer. Annars hade jag varit sönderriven vid det här laget. Till slut blev stackaren helt utmattad. Inga svårigheter att då övergå från bus och lek till kel. Inga protester och inga klor.

Sedan dök min allergiska avkomma upp. Men det gick rätt bra. Buskatten slank förstås in i avkommans rum och jag bar ut den. Normalt kan inte den här katten slappna av någon längre stund i famnen, utan fram och baktassar med sina klor jobbar febrilt för att komma ifrån greppet man har. Nu var katten fullständigt slapp. Ena tassen bara hängde helt slappt från min ena hand. Avkomman noterade det också och trodde att jag hypnotiserat katten. Själv var jag bara intresserad av hur länge avslappningen skulle hålla i sig. Jag var beredd på att han när som helst skulle sätta igång med sina klor och tassar.

Om det låter som skryt så glöm det. Jag är bara så glad att kunna föra över mitt lugn på ett djur. Idag vaknade jag vid nio av jamanden och trodde först det var den sjuka katten som inte längre kan jama. Men så var ju inte fallet. Det var buskatten som var hungrig. När de ätit och den sjuka fått i sig medicin och med god aptit även sin specialkost (larviga jag sitter alltså bredvid på golvet) försvinner båda in i badrummet. Hör hur det krafsas i kattlådan. Den sjuka har inte orkat krafsa över sina behov han gjort, har jag fått veta. Så nyfiken som jag är så smyger jag lite för att se vem som krafsar.

Visst är det den sjuka. Sedan hoppar båda upp på badrumsbänken och den busiga som inte längre är så rädd men nyfiken undersöker kranen jag sätter på så bara lite, lite droppar kommer. Hela tiden är jag beredd med kameran, dels för att jag själv vill ha korten och dels för att kunna visa ägarna hur katterna beter sig. Jag älskar ju djur, nästan mer än människor. Har alltid haft djur runt mig, uppvuxen med kor, grisar, häst, hund och katt och haft egen katt från 7 år till 36 år. Inte samma förstås *ler*. Sedan fick jag prioritera. Katten eller yngsta avkomman.

Inget svårt val egentligen. Fast visst saknar jag många gånger det mest intelligenta djur vi har..katten. Nu har jag grannar som har hundar (haft hund också) och det måste hälsas och gosas när vi råkar ses. På hundarnas villkor förstås. Det är dom som tar intiativet.

Löjligt kan väl vissa kanhända tycka, att skriva ett helt inlägg om katter. Dessa vissa får väl då hoppa detta inlägg. Jag skriver ju om mitt liv och min vardag (helg) och där har alla djur en stor, stor plats, liksom kända och okända människor.

För övrigt har denna söndag mest bestått av umgänge med kattägarna ( och katterna). Sedan dator och lite vin. Inget badväder idag heller *ler*. Inte ens solväder. Tittar man ut ena stunden så ser det fint och soligt ut. Tittar man igen efter fem minuter ser det grått och trist ut. Funderade på en promenad innan jag bänkade mig här, men datorn drog mer än promenaden.

Sin mor kan man fira om man vill idag. Min mor har jag alltid med mig i tanken oavsett dag och själv är jag mor varje dag och tack och lov har mina barn någorlunda insett att jag verkligen menar det. Det är lustigt hur ingrott något så idiotiskt som dessa fars, mors och allt vad det är dagar är hos folk. Även hos barn som växt upp med en mor som mig. De vet min inställning men vågar inte riktigt tro på sanningshalten. Troligtvis på grund av omgivningen och på media och samhällsattityden. Kompisen grattar sin mamma. Aftonbladet och Expressen drar på sina växlar och i affärer, annonser möts de av samma budskap.

Mina barn, vilket jag är oerhört glad för, ifrågasätter iallafall, både mig och själva jippot. De vet vad jag tycker, men vill ha det bekräftat och jag tror att ingen av dem är vän med iden. De är mina ungar varje dag. Och varje dag vill och önskar jag dem det allra bästa (i tanken) och jag är deras mamma varje dag året om, år efter år. Vi behöver inte gynna det kommersiella för att bekräfta det.

Det jag tycker allra, allra sämst om, är när pappor går in i barnens ställe och firar sina barns mammor. Jag har varit med om det och det var med omtanke som pappan gjorde det (tror jag) men jag klarar inte av sådant hyckleri, så jag fixade inte ens att vara glad för ungarnas skull utan sa som jag tyckte. Jag var inte ungarnas pappas mamma. Så enkelt är det. Det blev jobbigt och ledsamt då. Glada miner förbyttes till häpna, ledsna och förvånade miner. Jag drogs länge med dåligt samvete för ungarnas skull, men idag är jag övertygad om att jag gjorde rätt. Jag är väldigt, väldigt anti mot traditioner som inte görs med hjärtat. Så visst är det väl okej om jag vaknar upp på mors dag och känner att jag vill tillbringa dagen med henne. Men det är inte okej att två veckor innan planera för att tillbringa en dag med mamma, eller skicka kort, eller ringa eller vad det nu kan vara enbart för att det är mors dag.

Oj, tacka vinet kanske för denna utläggning. Jag skriver och skriver och svamlar och svamlar. Jag vet inte när, förra helgen kanske, skrev jag ner tankar som ploppade upp. Dessa stolpar skrev jag sedan ner som utkast till inlägg på Expressenbloggen. Idag publicerade jag ett av dem. Jag länkar inte i inlägget för ser så illa ut på Bloggportalen, så ni som vill läsa får klicka in er på Expressenbloggen via länken till höger här i bloggen. Det kommer snart ytterligare ett inlägg och gårdagens funderingar resulterar säkert också i ännu ett, men det är bara stolpar än så länge.

Hittade lite nu ikväll, inget dagsaktuellt, men nytt för mig om sexköpslagen. Tar nog det i ett annat blogginlägg. Utvärderingen som skulle varit klar sista april är ju förlängd till 30/6. Varför vet jag inte. Sökte lite på det nu ikväll och hittade en artikel i (tror) Borlänges tidning. Inte om orsaken till förlängningen men annat. Men återkommer om det. Finns mycket i huvudet jag skulle kunna skriva om. Men nu är det här inlägget redan alldeles för långt som det är.

Sovmorgon i morgon. Hårtvätten jag tänkt ikväll hinner jag lätt innan jag behöver ge mig iväg imorgon. Efter besöket en tur till staden. Varför vet ni säkert och jag återkommer om det. Bytt ledig måndag till ledig tisdag i veckan som nu kommer. Orsaken till det vet ni inte. Men fick återbud till tisdagens inbokade och fick nästan samtidigt förslag på tänkbara tider från en återkommande kund, där bla måndag imorgon var en av dessa. Lätt att då byta ledig dag. Passade även så perfekt att onsdagens inbokade också lämnade återbud. Jag får då två helt lediga dagar i följd, vilket jag tycker känns alldeles perfekt efter förra veckans ganska så intensiva planering.

Förhoppningen är då att iallafall någon av dessa dagar är en soldag. Om inte har jag korrekturläsningen att ägna mig åt, som är otroligt jobbig och enormt tråkig. Av nära 300 sidor har jag bara fixat 20. Det tar längre tid än man tror. Det gjorde visst det här inlägget också.