MYCKET STÄDNING och EN DEL REKLAM

Nu så, nu har man nästan fått en helt ny lägenhet. Men den känslan finns ju bara ett tag. Det blir snart vanligt igen. Jag behövde inte känna någon "solångest" iallafall. Jag kallar det så om det är fint väder ute och jag måste vara inne. Det har vinit i fönstren både igår och idag. Dynan till solstolen hade blåst av stolen fastän den var fastknuten och den andra stolen som ännu är hopfälld hade blåst omkull. Nästan som höststorm, fast var väl mer aprilväder *ler*.

Lite plock finns som vanligt kvar att fixa, torka ur badrumsskåpen, rengöra köksfläkten, spika upp en spegel i mitt sovrum, knacka lite kablar bla. Det blir när det blir. Annars är allt klart och det luktar rent och fräscht överallt. Mina sovrumsgardiner är heller inte bytta för de kommer inte förrän i maj, men det är ju en baggis att byta.

Nu har jag även fått ett eget rum ha,ha. Där sitter jag nu. Vänd mot öster. Det tror jag är bra för inspiration och driv. Lite snett bakom mig till höger står ett arbetsbord som jag kånkade upp från förrådet för en stund sedan. Det är bara att rulla iväg en bit med stolen så kan jag teckna, måla eller vad jag nu vill. Under bordet står en bänk som fanns i rummet tidigare. Himla lycka att den fick plats under bordet. Än så länge finns bara en cd spelare och arbetssökarpärmen där, men det kommer att bli penslar, färger, andra pärmar mm.

Bakom datorskärmen eller datorbordet och framför mig står skrivbordet med skrivdatorn, räkningar som ska betalas, pärmarna med de gamla sorterade skrivalsterna och nu också skrivaren, som jag tidigare hade på en hylla i datorbordet plus lite annat. På motsatta sidan av skrivbordet mot en hörnvägg ligger en 105 cm madrass på golvet med ett antal kuddar i matchande färger. Där ska jag bara vara, mysa eller ta igen mig och när det är mycket folk här som sover över så kan jag sova där när andra lånar mitt sovrum.

Oj då, vad jag skriver mycket om mitt lilla rum. Men det är lite mysigt att liksom ha en oas även här hemma. Nu kan den ändå inte jämföras riktigt med ettan, för där är helt andra energier och där finns inga elektriska apparater mer än cd spelaren. Är det intressant tycker ni? Klart att ni tycker. Ska ändå inte dra de andra rummen, mer än att mitt sovrum nu blev större med en helt annan atmosfär och att badrummet nu är ett ställe som jag vill gå in till hela tiden. Har en färg där nu som man normalt inte förknippar med badrum. Synd att det inte finns toarullar i den färgen. Man blir glad helt enkelt när man går in där. När jag är klar med inlägget ska jag gå in där igen och duscha och tvätta håret. För att inte tala om köket *ler*. Inget höst och vintermurrigt där längre. Möblerade även om i köket, vilket jag inte gjort någongång här. Trodde inte det skulle passa att ha kökssoffan på mer än ett sätt. Men det här blev jättebra.

Vardagsrummet blev också ett helt annat rum, men jag hade beställt en storlek för stora kuddöverdrag till de kuddar jag har. Men det kan man leva med. Mitt förra datorrum blev ett mysigt krypin för den minsta skitungen och hennes själsfrände. Sprungit några gånger upp och ner till källarförrådet, burit ner otymplig matta och klumpig spegeldörr och burit upp arbetsbord. För drygt en timma sedan kände jag mig redo att bänka mig här vid min kära dator. Hällde faktiskt upp en öl, som nu är slut. Tänkte att det mättar lite och vin efter en sådan här helg gör nog bara att jag totalt säckar ihop. Blir trött alltså.

Hade svårt att somna igår och vaknade rätt tidigt idag. I fredags däremot somnade jag i soffan som jag misstänkte att jag skulle göra. Missade Skavlan, men såg reprisen idag samtidigt som jag tvättade fönstren i rummet. Celibat pratade de om och det kan man ju få funderingar kring om man är som jag. Robyn, enligt mig ett musikgeni, var med också. Har alltid gillat henne.

Igår fanns inget att se på tv som föll mig i smaken. Höll ju på med städningen in i det längsta och tittade sedan på Brottskod förvunnen, iallafall den sista kvarten. Innehållsmässigt är det inte mycket att ha egentligen, kanske ibland. Men anledningen till att jag ser det är för att han som jag inte vet vad han heter, är så lik en av de fyra-fem som jag varierade med innan jag började ta betalt för att dejta. En himla mysig människa. Tänkte efter det, att det är lika bra att lägga sig så kan jag komma upp skapligt idag och fortsätta städa.

Jo,jo. Jag som aldrig har svårt att somna, men då var det lögn. Antagligen var det för tidigt att sova eller så ville jag fortsätta städa och bli klar. Men jag kunde varken dra igång dammsugaren, tvätta fönster eller flytta möbler klockan tolv på natten. Lyssnade på avslappningsmusik. Läste men tänkte på hur jag skulle lägga upp dagen idag. Var ska jag börja? Får den möbeln plats där? Kan man ha en bänk så? Var sjutton ska jag då göra av den här stora växten? Kan tv-n stå snett? Hur ska jag gömma sladdarna? Räcker verkligen datorsladden om jag ställer datorn där?

Vet inte när jag till slut somnade, men vaknade redan halv åtta och med lust att sätta igång direkt så att jag kunde bli klar någongång. Knappt att jag hade ro att sitta och äta frukost i lugn och ro. Försökte även då att stilla sinnet genom att läsa i den bok som jag har liggandes på soffbordet. Men har man inte ro så har man inte. Vid halv tio var jag igång och klockan elva då reprisen på Skavlan började hade jag flyttat hälften av vardagsrumsmöblerna och jackade i tv-n provisoriskt. Tvättade som sagt fönstren samtidigt som jag såg programmet och bytte gardiner.

När det var dags för badrummet kom jag på att jag ju inte fotat något av min städning. Ser jag bakåt i tiden så har det varit just fönstertvätt jag fotat, eller gardinbyte. Så jag bytte mina "tant" trosor mot ett par string, pallade upp kameran på en IKEA hurts jag har i badrummet och resultatet av det, är det ni ser i blogginlägget idag. Tog sedan även några bilder när jag knäskurade rumsmattan, men det blev inte bra ha,ha. Blev bara en stor ända med skrynkliga lår. Men mattan blev kanon.

Min dammsugare däremot upptäckte jag, är så långt ifrån kanon man kan tänka sig. Helt plötsligt sög den jätte dåligt. Tack och lov när jag nästan var klar. Trodde att något fastnat i slangen eller att påsen var full. Men inget av det var fel. Till nästa städning får jag nog investera i en ny. Vet inte hur länge en dammsugare ska räknas hålla. Den här köpte jag när jag flyttade till eget för nio år sedan. Kanske är dags för en ny i vilket fall.

Jag skriver och skriver och ju mer jag skriver ju mer kommer jag på att skriva om. Måste bara ta det här också då det hör ihop med mina storstädningar. Ni som följt mitt svammel minns kanske att det alltid blir något tokigt, trots min försiktighet och mitt ordningsinne och min planering. Ena gången räcker inte tv-sladden efter ommöbleringen (så var det i höstas) , andra gången åker datorhögtalarna i golvet. Den här gången var jag osäker på om datorsladden skulle räcka eftersom jag flyttade datorn ännu ett ganska långt snäpp från uttaget i väggen. Men antagligen har jag garderat mig där, för när sladdrullen kom i dagern så insåg jag att jag kunde flytta datorn 10 m till. Bra att veta *ler*.

Nåväl. Vad var då fadäsen denna gång? Fadäs och fadäs, mer egen klumpighet. När jag skulle släpa runt på datorbordet från ena rummet till det andra, så har jag bara en strömbrytare att koppla ur. Alla sladdar finns i en gemensam dosa. Men min externa hårddisk som är kopplad till samma dosa ligger separat på golvet, så för att frigöra den tar jag bort sladden till den. När jag sedan ska sätta tillbaka den får jag den inte på plats ordentligt. Jag tar i lite för det ska bara gå. Jag vänder och vrider på sladden utan att få i den.

Jag blir irriterad, tar på mig glasögonen för att kunna pricka in ordentligt så som den ska sitta. Då ser jag att ena grejen gått av. En del sitter i urtaget till disken och den andra i sladden. Biten i sladden får jag bort med en pincett. Men den i urtaget till externa disken är omöjligt att få bort. Den sitter där, så även om jag köper ny sladd så får jag ju inte dit den. Jag hoppas bara nu att jag kan hitta någon som får bort den avbrutna delen i externa hårddisken, annars är ju allt jag sparat förgäves. Skit att man ska vara så hård ibland *ler*.

Från hård i nyporna till hård i käften. Telefonterrorn ni vet, ni som hänger med i svamlet. Nu svarar jag när jag är hemma och avbryter direkt med ..jag är inte intresserad. Det ringer alltså fortfarande. Inte lika mycket, men tillräckligt mycket för att irritationen ska infinna sig. Häromdagen var det miljonlotteriet, idag en pocketklubb. När jag ganska vänligt sagt att jag är inte intresserad av erbjudanden genom telefon, så fortsätter människan med: - kan jag få ställa två frågor? Bit dig i ryggen, sa jag inte, men väl ha en bra dag hej då och la på luren.

Precis då hör jag någon i porten, snabba steg i trappen. Yes, tänker jag som tycker mig känna igen stegen. Det är en avkomma som vill se resultatet av städningen. Stegen stannar utanför min dörr och eftersom jag står i hallen är jag på väg att öppna. Då stoppas något ner i mitt brevinkast. Det ramlar inte ner i hallen så jag fattar först inte, utan tror fortfarande att det är en avkomma. Hör sedan snabba steg tillbaka nerför trappen och då nästan svartnar det för ögonen.

Märk då väl att jag är en väldigt lugn person. Mitt agerande här förstår jag ändå väldigt väl. Jag öppnar dörren, ser en lapp i mitt brevinkast och ryggtavlan av en kvinna. Jag rycker bort lappen. Vet inte alls vad det står på den, för dels har jag inte glasögonen på mig och dels skiter jag fullständigt i vad det står. Ropar hallå efter kvinnan som nu nått entredörren. Ropar högre hallå då hon inte bryr sig. Jag till och med går några trappsteg ner med lappen i handen.

Om hon inte där hade stannat och vänt sig om så hade jag följt henne ut. Jag har en stor lapp på min dörr, textat i mörkt lila EJ REKLAM. - Vill du inte ha den där, säger hon? Hade det varit en invandrare, så hade jag lugnat mig, men det här var en svensk medelålders kvinna. Hon står nere i trappen och jag står ovanför. - Jag vet inte vad det här är, säger jag. Men det står tydligt på min dörr att jag inte vill ha reklam och om någon kommer sent en söndagseftermiddag och stoppar något i mitt brevinkast så ser jag det som reklam då alla här har en postbox.

Antagligen blir hon helt perplex för hon frågar igen om jag inte vill ha det där (som jag då står och viftar med). Det är nästan så att jag skäms över mitt eget agerande, men hur svårt kan det vara? - Det står tydligt på min dörr här, att jag inte vill ha reklam, säger jag och märker hur min röst åker upp i falsett. Hon börjar ta några steg upp mot mig och hör och häpna frågar för tredje gången - Vill du inte ha det där? Herregud, tänker jag, vem är dummast, hon eller jag? Hon kör ju sin grej och hon är inte dum i bemärkelsen dum. - Eftersom det klart och tydligt står på min dörr att jag inte vill ha reklam och du kan läsa det och du är inte dummare än du förstår innebörden så är svaret nej, säger jag. Jag vill inte ha det här. Då tar hon de sista trappstegen upp för att ta lappen jag håller i handen.

Efteråt sjunker jag ner på golvet i hallen och undrar vad jag styr med. Jag kommer fram till att det här handlar om någonting som finns inom mig. Om att inte bli tagen på allvar. Jag tror (men är inte säker) att samma triggers sätts igång i prostitutionsdebatten. Jag vet hur min verklighet är, men andra tror sig veta bättre. Andra bryr sig inte om vad jag säger. Bryr sig inte om att jag har en lapp på dörren om ingen reklam, jag ska ändå ha en lapp. Säger jag att kameran ljuger i ett foto och någon ifrågasätter det, så blir det i mina ögon som att den personen inte bryr sig om vad jag säger, inte bryr sig om det som jag borde veta mest om. Min egen kropp.

Det här är ingen kritik mot de som tror och tycker saker om mig. Var och en har rätt till sin uppfattning vad det än gäller. Det är mer en förklaring till varför jag agerar och reagerar som jag gör. Men vad som orsakar min reaktion vet jag tyvärr ännu inte. Jag har fortfarande mycket att lära om mig själv. Men livet är långt *ler*.

Långt blir ju även det här svamlet. Men har man inte svamlat på två dagar så må Gud förlåta mig. Samma sak med sex. Har man inte sexat på flera dagar så tas det igen med råge när tillfälle ges. Nu kommer inte mitt tillfälle till sex i morgon. I morgon får jag ändå ställa klockan igen och jag är säker på att jag då kommer att vara fullständigt död och förbanna tidiga morgnar. Ett förmiddagsmöte nere på stan är sedan länge planerat. Tänkte att jag sedan skulle leta efter en slappkavaj. Jag har ju en som hängt med i åratal nu, jag köper nya ,men ingen går upp mot den jag har, så de nya blir bara hängandes i garderoben för att nu slutligen ges till myrorna. Jag vill helt enkelt ha en sådan jag redan har men med hela fickor och ny och fräsch helt enkelt. Inte helt lätt faktiskt, att hitta en 15 år gammal kavaj i ny tappning.

Veckan för övrigt innebär en del ändringar. Troligtvis blir det inget blogginlägg på tisdag, för då befinner jag mig på annan ort. Det här är saker jag inte kan rå så mycket över själv, men förhoppningsvis så blir det en vinst i en förlängning. Man kan alltid hoppas. Jag återkommer till det när jag vet mer.

Bloggstatistiken som jag nämnde i fredags, börjar så smått att återgå till det normala. Kollade faktiskt Expressenbloggens besöksstatistik nu förut och där var det ingen större förändring mot det normala. Lite märkligt...eller inte. Kanske bara i mitt huvud.

Tillsammans med ett längre samtal så tog det här inlägget sin rundliga tid. Tanken var att skriva här, sedan ta dusch och fixa omelett med purjon som är kvar sedan förra helgen och som det sista här beta av mailen. Nu är klockan mycket mer än vad jag räknade med, så struntar i omelett. Jag tar sats på mitt "nya" badrum" för en snabb dusch och hårtvätt. Sedan får jag se hur många mail jag orkar med.