VAD ÄR 13 MINUS mot 44 MINUS ?

Oj, oj, oj så svårt det var att ta sig ur sängvärmen i morse. När jag sedan efter mycket möda och uppbådande av stor viljekraft till slut tassade ut i köket i mökret, såg jag på termometern att det var 13 grader kallt ute. 13 grader kallt och man vet att man måste ge sig ut. Men vaddå? När jag 40 minuter senare satt med min stora mugg med varmt, gott kaffe och några ost och gurkmackor framför datorn, så läser jag att Dalarna kunde få ner mot 44 minus. Då ska jag inte gnälla.

Men jag ju måste ju ändå erkänna, att det stundtals är väldigt vackert ute. Borde ta med kameran och gå ut och fota egentligen. Tittade ut vid halv åtta i morse. Fortfarande mörkt och det gnistrade som av diamanter i snön. Riktigt fint.

När jag kom hem nu i eftermiddags var det nästan lika kallt ute, som det var varmt inne. 17 ute och 19 inne. Nu är termometern precis vid en yttervägg, så är nog åtminstone 20 inne.

Tror att jag är allergisk mot kylan *ler*. Har sedan jag kom hem nyst och nyst och näsan rinner mellan varven. Att jag också är trött och frusen beror nog mer på den tidiga uppgången idag. Låg faktiskt i sängen före tolv i natt. Men min kropp var tyvärr inte inställd på att sova så tidigt. Idag skulle jag däremot kunna somna nu bums, fast klockan bara är fem. Det är liksom ingen ordning på mina vanor, eller ovanor.

Sitter just nu med en t-shirt, en lite tjockare fleecetröja och en filt om mig. Fryser ändå. Inifrån. Och fingrarna är som isstumpar....nästan. Borde, logiskt tänkt, försöka få i mig något varmt. Varm mat eller varmt te. Men är varken hungrig eller sugen på mat. Dessutom är jag för lat att fixa något just nu. Köpte jordgubbar när jag handlade på hemvägen. Frusna förstås. Hällde upp dem i en skål direkt jag kom hem. Så nu äter jag halvfrusna jordgubbar. Det är väl smart *ler*? Gott är det iallafall. Men ännu godare vore det om jag kunde låta dem få tina. Ska nog köra de resterande i micron en sväng. Om de inte hinner ta slut.

Bild från Arbetsförmedlingen igår. Jag hade ju som jag skrev igår ingen kamera med mig. Men såg lustigt nog , att Corren skrev om det idag. Så jag lånar deras bild. Tack för det. Säkert inget intressant för er, men känns bra för mig att på ett ungefär föreviga hur det såg ut. Det här är bara första kön. Kön för att få en nummerlapp ha,ha. Jag har ju som mål att söka minst ett och högst två jobb per dag. Är nog dags att börja snart inser jag. Fast den här veckan behöver man kanske inte räkna med. Jag tycker inte det.

Imorgon röd dag igen. Vet inte riktigt ännu hur den dagen kommer att se ut. Mer än att jag ska sova tills jag vaknar av mig själv. Kanske blir det ett inlägg här, kanske inte. Funderade först på att styra med nytt CV och söka jobb mm. och då sitter jag ju ändå vid datorn. Men det är inget tvång att göra det just i morgon. Jag har ju tid på torsdag. Det är lustigt hur det sitter fast det här, att ägna sina lediga dagar åt saker man ska göra. Kanske kommer jag framöver att kunna beta av min lista under veckorna, så jag kan ägna helgerna åt annat, vad det nu kan vara. Socialt umgänge kanske, om jag känner för det.

Fortsättningen av kvällen kommer jag nog iallafall att tillbringa i soffan under min filt. Jag har inte kollat några tv-program så vet inte alls om det är något att se. Kanske bläddrar jag igenom nya tv-tidningen som kom idag. Fattar egentligen inte varför jag brukar göra det. Jag glömmer ju ändå bort om det är något, tex på måndag jag kan tänka mig se. Vissa saker ringar jag in, i och för sig. Men hur ofta händer det nu för tiden? Att något är så viktigt att se.

Tre jordgubbar är kvar nu som skramlar på botten av skålen. Inte mycket att värma i micron. Jag har faktiskt ett paket till i frysen. Men det får vänta till en annan dag. Har också blåbär och hallon i frysen, som jag brukar ha till min sojadrink. Men jag har nog inte druckit en enda sojadrink de sista tre veckorna. Dags att återgå till det. Men inte nu. Nu blir det soffan en stund. Det kan också bli hela natten. Sånt vet man inte innan.