onsdag, januari 13, 2010

TINA/DANIEL och ANNAT SVAMMEL

Har så mycket som far runt i tankarna nu, så vi får se vad det blir för inlägg i kväll. Kanske blir så osammanhängande att jag raderar det i morgon. Nej vars, jag raderar inget. Om inte röd, så åtminstonde en orange tråd ska jag väl försöka hålla. Eller grön. Att börja inlägget med att det förmodligen blir ett kort inlägg, håller inte har jag märkt. Det blir vad det blir. Bilden är iallafall på mig och mina potatisklyftor och vitlöksbonjour från igår. Så ni inte tror att jag ljuger i bloggen *ler*.

Precis när jag svalde sista potatisbiten igår kliver ena avkomman in genom dörren och är vrålhungrig. Personens eget ordval. Men det fixades lätt med lite fantasi och lite rester i frysen. Sedan lät jag den här personen sitta här vid datorn, medan jag själv häckade i soffan. Såg för första gången Bygglov på tv. Vet inte när jag sist satt i soffan (låg) och bara kollade på något som egentligen inte är något jag normalt skulle se. Men lite skönt ändå att liksom bara coola ner. Sedan såg vi Paradice Hotel tillsammans, utan att jag fattade någonting knappt. Vad är det för program?

Idag när denna person åkt iväg på sina äventyr, påbörjade jag ett inlägg till Expressenbloggen. Det var då det blev rörigt i skallen, så det kommer jag att korrigera i natt eller imorgon. Ju förr desto bättre för min sinnesro. Skulle ju skriva om sexköpsserien, men någon ville annat. I slutänden blir det nog två inlägg. Är det någon som varit med om att ha en sak i huvudet som man ska pränta ner, men så upptäcker man plötsligt att man skriver något helt annat? Jag klagar inte vid sådana tillfällen. Tvärtom för det blir ofta bra. Men samtidigt, när man läst vad som kommit på papperet, så blir det någon form av snöbollseffekt i tankarna. Det skapar kaos hos mig.

Hann även söka ännu ett jobb, innan jag begav mig till mitt krypin. Ett jobb som jag verkligen vill ha. Det skulle passa mig perfekt. Vill inte skriva vad det är, men böcker och människor ingår bla. Jag är fullt medveten om att jag, vilket jobb jag än skulle kunna tänkas få, sänker min ekonomi och det här kanske till och med skulle kännas som att nästan jobba ideellt. Har hört mig för lite vad vanligt folk tjänar och det förvånar mig att de överhuvudtaget kan leva på sin lön. Men det kan jag ta i ett annat inlägg. Jag bredde på lite extra iallafall i ansökan. Pengar är ju inte allt.

Gjorde en ny trevlig bekantskap i dag igen. Tänk så trevliga män det finns, som jag aldrig skulle få möta om jag inte hade den hobby som jag har. Den igår kunde jag varit mamma åt. Den idag kunde jag varit skolkamrat med. Helt olika möten och olika personer, men båda lika trevliga och hänsynsfulla. Och båda lämnar mig med en känsla av tillfredställelse och glädje, som dröjer kvar en bra stund. Jo då, jag vet att motsatsen finns också. Låt mig aldrig få uppleva den. I morgon blir det återseende med en sedan flera år tillbaka återkommande person. Ja naturligtvis lika trevlig han, annars vore det ingen återkommande. Kanske läge för "nya" trasan då, som jag inte använt ännu. Den här personen har nog sett mig i allt jag har, utan den här trasan. Fast den finns med i "trasserien".

Herregud. Svammel, svammel och nya läsare fattar väl inget *ler*. Nåväl. Kom hem strax före åtta ikväll och det blev soffan och tv fram till nu. Med program jag valt att se. Sista avsnittet av Mord i Midsommer bla, som var riktigt bra i kväll. Jag kommer att sakna Barnaby *ler*. Helt outstanding kom jag på nu, att avkomman idag påpekade för mig, att jag kunde ha sett min "idol" igår på tv (istället för bygglov då). Var tydligen en film där killen som spelar The Mentalist var med. Men är inte handlingen den rätta, så kommer ju inte killen till sin rätt heller, även om han är gullig. Fast nu såg jag ju inte filmen och vet inte handlingen. Kanske missade jag något, kanske inte. Jag mår bra ändå ha,ha.

På hemvägen ikväll, som jag då tog genom centrumet för att slippa mörka passager, läste jag löpsedeln på en av våra gratistidningar Extra Östergötland. Jag brukar aldrig läsa sådana tidningar faktiskt, varken denna eller Metro. Men löpsedeln om sexköp gjorde mig nyfiken, så jag snodde åt mig ett ex i stället. Artikeln finns inte på nätet, men den handlade om CUF-s ordförande i Norrköping Daniel Åhs, som vill ha bort sexköpslagen. Tina Olby ordförande för Motala Kvinnojour är av motsatt åsikt.

Denna Tina ser bara det hon vill se. Det finns ingen lycklig prostituerad, säger hon. Denna Tina var med i projektet som Gamleby tv produktion sände "På gränsen". Hon skrev replik på debatten som var förra året i Corren, som också besvarades av den som startade debatten. Jag respekterar allas åsikter, men jag kan bara inte acceptera en sådan arrogans som denna Tina visar emot sina medmänniskor.


Hon visar empati för de hon träffar i sitt ämbete i kvinnojouren. Det är bra. Men hon visar ingen empati för mig och mina frivilliga kolleger. Vi finns inte för henne. Hon är så fastnaglad i sin tro, att ingen säljer sex frivilligt och då tappar allt annat betydelse. Var finns ödmjukheten? Var finns tron på sin medmänniska? Jag har skrivit det sååå många gånger. Både här och på Expressenbloggen, att är det något jag inte accepterar, så är det när någon tror sig veta mer om mig än jag själv.

Vad tycker du, frågar Extra östergötland. Skriv din insändare på http://www.extraostergotland.se/. Jag var inne på hemsidan nu innan jag började blogga, men jag skulle nog föredra ett vanligt mail till redaktionen@extraostergotland.se . Innan jag lägger mitt söta huvud på kudden, så ska jag författa något bra tänkte jag. Gör det du också.

8 kommentarer:

gunnar sa...

Ingen lykklig prostituert. Det er det man ofte hører. Politiet i området der jeg kommer i fra, sier at 90% av alle prostituerte er tvunget inn i prostitusjon.

Gretas Svammel sa...

Ja det är ett dumt ordval...Gunnar..den lyckliga horan finns inte. Men vad menas med lycklig? Lisa kanske är "lyckligare" som prostituerad än som arbetslös/kassörska/städare osv.

Utländska individer som själva valt att åka hit och sälja sex, kanske är lyckligare med det än att leva i fattigdom i sitt hemland.

Olyckliga är väl de som blir tvingade. Men det låter otroligt att 90% skulle vara tvingade. Då borde det väl inte vara så svårt att komma åt de människohandlarna eller hallickarna som tvingar dessa 90% *ler*

Gunnar sa...

Enig med deg, Greta. he he..

Svenne sa...

Ja, vad är lycka?
Min lycka just nu är när min älskade katt sitter i mitt knä och spinner!
Ångrade att jag startade en tvättmaskin innan dess men den får väl katten hänga upp, så vig som den är:-)
Puss o puss

Gretas Svammel sa...

Att vara kompis med ett djur...Svenne... är väl lycka. Tvätten fixar ni tillsammans. Tror att katten gillar doften av nytvättade kläder.

Svenne sa...

Vad beträffar katt: Om du vill lära känna en mans karaktär så skall du ta reda på vad hans katt tänker om honom!!!

Gretas Svammel sa...

Oj då..Svenne..det blir inte lätt *ler*.
Men jag tror att alla kattälskare måste vara bra människor.

Svenne sa...

Slick, slick på hela dig! Men det var inte jag, utan katten:-)