HÄNG, METAFORER och GOLVSVABB

Här hänger jag och dinglar *ler*. Ibland får man en ide i huvudet och man måste bara testa. Bilden jag hade i mitt huvud var byxor som halkade ner och tröja som åkte upp. De enda byxor jag har som åker ner av sig själv, är ett par stora mysbyxor. Tröjan fick jag vika upp, för ingen går väl med en tröja som slutar precis under bysten. Sedan hängde jag mig i dörrposten. Men det är lite fejk, för jag orkar faktiskt inte lyfta mig själv helt. Inte vågade jag heller för det knakade betänkligt i plastlisten.

Det här sysslade jag alltså med i söndags en stund. Tänkte först radera dem, men ändrade mig. Det är ju iallafall en ovanlig pose ha,ha.

Ikväll tog jag mig i kragen och torkade golven i ettan, innan jag spatserade hem. Uppmärksamma läsare kanske märker att jag ibland går, ibland promenerar, ibland travar, ibland traskar och idag spatserade jag då. Jag varierar mig, kan man säga. Golven skulle jag ha tagit i fredags egentligen, men då ville jag iväg för att klara av inköpen. Igår handlade jag och ville hem. Imorgon ska jag till banken och handla även då och på tisdag är det också inköp plus att en avkomma med sin kärlek är här då för att invänta 08-ungen. Så jag hade inte så mycket val om det skulle bli städat före jul.

Lyste i fönstren såg jag när jag var på ingång och när jag kom innanför dörren hittade jag en liten avkomma här. Det var bra, så att jag kunde få lite ordning i mitt huvud och veta på ett ungefär när det ska vankas middag, när det ska sovas här och när det ska vara kvällsmys. Lite planering alltså inför kommande helger så jag vet vad jag ska köpa hem. Ännu en avkomma var med på ett litet hörn via telefon.

Blev positivt överraskad när jag sedan tittade på klockan. Trodde klockan var sju, när den i själva verket bara var sex. Man blir glad för så lite ibland. Trots två komiker i Sommarpratarna igår, så var det inte speciellt komiskt ändå. Kanhända ansträngde de sig för att möta de mer djupa personligheterna som medverkade. Jag har ingen aning. Några direkt spontana skratt framkallades iallafall inte hos mig.

Uptäckte för ett tag sedan att Birro börjat blogga igen. Han är som han är, uppskattad av vissa, mindre uppskattad av andra. Precis som de flesta av oss. Jag är ingen större fan av honom som person, (fast i vissa saker är jag helt ense med honom) men jag gillar hans sätt att skriva och jag beundrar hans metaforer. Metafor är detsamma som liknelse kan man säga. Ett försök att göra skriftspråket bildlikt. Själv är jag enormt dålig på att hitta bra metaforer och kanhända är det därför jag uppskattar när andra kan den konsten. En längre text kan bli ganska trist utan metaforer.

Hur som helst. Ibland misslyckas även han *ler*. I ett inlägg om att han trivs med Gud, skriver han: "Det finns tydligen en del som hatar barn. Eller, vilket är ungefär lika illa, vet att de får det blöta klamydialjuset riktat mot sig när de skriver att de hatar barn." Jag förstår inte just den här metaforen han drog till med. Blöta klamydialjuset? Jag har funderat, eftersom jag är så. Nu behöver, eller till och med bör inte en metafor höra till sammanhanget man skriver om. Jag vill ju tro att det finns en liknelse och det stör mig att jag inte alls förstår. Eller så har den här meningen ingen mening.

Ungefär som mitt svammel idag *ler*. Vem bryr sig om metaforer? Mer än jag. Men det är ju det bloggen är till för. Att skriva om det jag bryr mig om, som intresserar mig, som händer mig osv, osv.

Smidigt övergår jag då till dagens händelser. Ja, inget sensationellt, mer än att både den nya okända och den gamla återkommande kunden kom punktligt som de skulle. En dag helt enligt planerna med andra ord. Bara en dag kvar för mig, den här veckan. Känns rätt skönt. Nu blir det lite soffhäng med avkomman och kvällen avslutas med säsongens sista Kvällsöppet.