FIKTIV MIDDAG och BYE BYE SAAB

Även den här dagen har fortsatt i gårdagskvällens spår, alltså i ultra rapid. Men det är lugnt. Det är ju en extra vilo/slappdag, som jag unnar mig. Även fast jag långt därinne tänkte göra lite sånt och lite sånt. Men det stannade bara vid tanken. Promenaden jag tänkte, tar jag imorgon, om det är sol och inte under 6 grader kallt. Fixa granen gör jag också i morgon. Kanske fotar jag också om lusten finns och ingen annan är här. Dammsuga rumsmattan och rulla ihop och gömma undan står också på den där listan jag har liggandes på köksbordet, plus en massa annat. Det här tycks vara en evighetslista *ler*. För var sak jag stryker, skriver jag dit två nya. Nästan.

Bilden idag tog jag för inte så länge sedan i ettan. Samtidigt med de med turkosa trasan och försöken till Lucialiknande bilderna. Nya julbilder blir det inte så många i år. Trodde lusten och ideerna skulle ploppa upp även till det. Men det har inte varit så mycket bevänt med det. Förde över några gamla från externa disken istället. För vissa är de kanske nya. Men helt idelös är jag förstås inte. Stängde in mig i badrummet en kväll (ifall någon skulle sätta nyckeln i dörren) tillsammans med skaftet till ena städmoppen. Blev lite forcerade bilder,så var bara en jag kunde göra något med. Satt inatt med photoshop, efter Debatt och efter det jag vaknat efter sömnen i soffan, som inföll någon gång mitt under Kulturnyheterna som är efter Debatt. Sätter man sig sedan vid datorn efter ett på natten, pigg och kreativ, så går timmarna fort minsann. Jag kom väl i säng några timmar innan jag normalt brukar gå upp. Så kan man göra när man vet att man är ledig. Det är det som är så jäkla skönt.

Så nu har jag ny "god jul" bild till Expressenbloggen, nytt nårsfoto till hemsidan, en "god jul" bild hit, med moppskaftet. Den får hänga med på hemsidan också och så satte jag lite tomtar på bilderna där jag har kappan med pålagd vinterbakgrund. Helt utan fantasi är jag tack och lov inte...än.

Nu har jag suttit en stund och letat efter bilderna jag tog på min bil, till annonsen. Men jag måste ha raderat dem. Hittade en likadan på nätet istället, men vet inte om det är samma årsmodell. Jag hade en 89-a och min var rostig på sidorna. Idag går ju SAAB ur tiden, så jag kanske skulle ha haft den kvar *ler*. Jag vet inte riktigt vad jag har för åsikt om det här, att vara eller inte vara, vad gäller SAAB. Allt varar ju inte för evigt. Så är det ju bara. Kanske skulle den gått i graven tidigare? En del anser att staten skulle ställt upp. Men staten kan ju inte vara en garant för privata företag, tycker jag. Naturligtvis blir det här en ökad kostnad med den ökade arbetslöshet som nu följer i nedläggnings spår.

Kanhända kan jag ses som cynisk när jag anser att de flesta innan en katstrof, en krasch etc, borde ha haft aningar och redan vid misstanken borde ha agerat till sitt eget och andras bästa. Det gäller nedläggningshotade företag, det gäller misstanke om kommande varsel, det gäller otrogna män som Tiger, eller otrogna kvinnor, eller misstanke om någons missbruk, att någon mobbas osv. När olyckan väl är skedd, är det bara att gilla läget och göra bästa möjliga av situationen. Samtidigt som man då ofta skyller på andra, eller förebrår sig själv med följd att man länge, kanske livet ut, dras med skuldkänslor. Ja, jag vet att det är lätt för mig att sitta och skriva och tycka, som inte påverkas av det.

Precis innan jag satte mig här för att blogga, så tittade jag faktiskt på tv. Något jag ytterst sällan gör så här tidigt på kvällen. Men såg att Jerry Williams skulle vara med på Go Kväll och bjuda fiktiva gäster till sin lika fiktiva middagsbjudning. Så eftersom Jerry är en liten favorit för mig och jag råkar ha en dag där jag gör vad som faller mig in, så satte jag på tv-n. Han hade bjudit in en amerikansk numer död sångerska, Lenin, Stalin och sin trummis. Maten fick man gå och plocka till sig själv och det skulle vara allt möjligt. Själv gillade han revbenspjäll och tornedo. Allt sköljdes ner med öl och brännvin.

Satt och funderade en stund på vad jag själv skulle bjuda på och vilka jag skulle bjuda in. Kanske tar jag vinet jag aldrig tog igår och funderar vidare på det, i skenet av levande ljus och soft musik och hoppas på att jag får ha kvällen för mig själv. Det kanske till och med kan bli ett blogginlägg om det ha,ha. Jag tycker ju att jag visar ganska tydligt vilken sorts person jag är (fast jag knappt vet det själv riktigt). Men jag har förstått via mail, att det ändå är svårt att få grepp om vem och hur jag är. Det här kan ju vara ett sätt. Jag själv tror ju att jag är en komplicerad person. Jag vet inte riktigt varför jag tror det. Antagligen har jag fått höra det tillräckligt många gånger, så det har blivit en sanning för mig. Samtidigt är jag den mest enkla och avskalade person man kan tänka sig. Två ytterligheter i en. Man vet aldrig vilken av dem man träffar *ler*.

Hade mer saker i huvudet, som jag tänkte jag kunde skriva om. Feminister och sex och jämställdhet bla. Men dels blir det alldels för långt och dels känns det inte längre intressant att skriva om. Känner nu mest för lite filosoferande i soffan, i sällskap med ett glas rött. Med förhoppning att ni som läser också får en behaglig fredagskväll.