VAD SKRIVER JAG EGENTLIGEN?

Klockan närmar sig 14.00 och jag får väl dryfta mig till ett God Morgon. Nästan iallafall. Helgens (o)vana hänger i ännu. Sena nätter och sova länge. Men idag måste jag komma isäng runt tolv, för i morgon väcks jag av klockan igen. Skönt iallafall med en sådan här "göra ingenting", eller "göra vad jag vill"dag mitt iveckan.

Bilden är cirkus en timma gammal. Ställde upp kameran på en garderob i närheten här, medan jag väntade på att kaffet skulle bli klart. Nu har jag också dragit på mig ett par byxor. Är lite halvruggigt. La på lite kontrast på bilden för att bakgrunden inte skulle synas så väl.

Eftersom jag har Photoshop uppe, kommer jag nog att fixa klart fredagsbilderna nu också, innan jag lämnar datorn. Ja, jag tänkte faktiskt inte sitta hela dagen här *ler*. Funderar på lite luft. Kanske en tur till skogen. Få se om kameran åker med. Ett stopp vid tvättstugan för att boka en tid med nya tvättlåset, som jag fick igår. Så nu har jag två lås igen. Good, good.

Kanske påbörjar jag sedan en av de vanliga skönlitterära böckerna som har väntat länge på att bli lästa. Kallentoft tex, eller vänsterpartistens deckare. Har ju ägnat hela hösten åt annan litteratur, så är sugen nu på att läsa utan att samtidigt behöva jobba med hjärncellerna.

Efter min rituella morgontur på Corren, så blev jag plötsligt lite rädd för att äta klementiner. Just nu är det nästan den enda frukt jag äter. Päron ibland. Apelsiner har jag tröttnat fullständigt på. Nu gällde det visserligen klementiner i Helsingborg, som visats sig innehålla åtta gånger det tillåtna värdet på ett bekämpningsmedel. Men jag tror nog att bekämpningsmedel används mer än vad man tror och över gränsvärdena. Inte bara vad gäller frukt, utan även importerade grönsaker och så här års är väl det mesta importerat.

Ni glömmer väl inte att då och då kika in till tant ebba, gathoran fd? Hennes blogg och Charlie Schulmanns pappas blogg är de enda dagliga bloggar jag läser för tillfället. Både Gynning och Pernilla W har skaffat egen webplats, med andra bloggare och det är inte lika kul längre då att klicka in sig. Jag läser ju andra bloggar också, men inte varje dag, typ Blogge, Rehbinder, Louise, Torskbloggaren mfl. Hur som helst. Det här inlägget hos ebba, är läsvärt. Ja det mesta hon skriver är läsvärt.

Jag själv skriver ju relativt ofta, att jag skriver *ler*. Då och då frågar folk vad jag skriver. Svaret på det är...allt. I 10-12års åldern skrev jag sagor, typ noveller. En enda är sparad bara, som jag skrev i skolan. Allteftersom intresset för sex,lust och mänsklighet blev större och större så ändrades sagorna till kärleksnoveller och sexnoveller i 13-15års åldern. Inget är sparat. Sedan kom poesin bara till mig när jag var ca 15 år. Den ena meningen efter den andra dök upp i huvudet och jag skrev ner. Många många dikter blev det av det här och de flesta är sparade.

Det här har fortsatt och pågår än, fast i mindre omfattning just dikter. Fast en och annan blir det fortfarande som plötsligt bara finns i huvudet. Runt 16 år började jag skriva dagliga anteckningar i en almanacka och gör fortfarande. Alla dessa almanackor finns sparade från 1970 till nu. Det är bla ett framtida projekt. Att i romanform sammanställa dessa anteckningar. Räcker nog inte med en roman ha,ha. Anteckningarna blir grunden, sedan hittar jag på personer, namn och lägger till och drar ifrån mm. Alltså inga memoarer, utan en fiktiv historia med mina upplevelser som grund.

Ett annat projekt som kommer som två nu, är att sammanställa mina diktalster och försöka ge ut. Några ska jag spara för att försöka ge ut på ett annat sätt. Tänkte gestalta mitt liv i diktform, men det är bara ide ännu. Projekt nr 1 är att själv bekosta utgivning i några få exemplar för eftervärlden, av sammanställning av min tidigare privata blogg. Ett år i en medelålders kvinnas liv i början på 2000 talet i Sverige. Kanske kan det vara intressant läsning om några 100 år. Vem vet.

I en dröm för några år sedan kom hela handlingen till en barnbok till mig och även titeln. Den är i stort sett färdig, fattas bara slutet, vilket många gånger kan vara det svåraste. Men det är ett tvång att få till när jag får tillfälle och lust och inspiration. Efter en annan dröm jag hade, som jag skrev ner, vilket jag alltid brukar göra om jag känner att det är en dröm av betydelse, så hade jag grunden till ytterligare en roman. Den är inte ens påbörjad ännu, men där ingår det mesta, rasskillnader, tidigare liv, plötslig död, hemlighetsmakeri, gränslös kärlek, knepiga poliser osv osv.

Sedan har jag ännu ett romanstoff som kom till mig för några år sedan, då jag som jag säkert nämnt, hade en kakafoni i huvudet. Otroligt jobbigt med alla tankar som studsade runt och jag hade varken tid eller hann att skriva ner stolpar. Då skaffade jag en diktafon och pratade in tankarna för att få tyst i skallen. Det blev tyst till slut och banden är kvar. Det här ska jag ta hand om också vid tillfälle, men det ligger långt ner i prioritet.

Ja, förutom ovanstående har jag andra ideer jag vill skriva om. Drömmarnas påverkan tex och hur de har påverkat mig. Projektet jag slutförde i helgen var av ett annat slag som jag ännu inte vill tala om. Vill se hur det förlöper först. Men det har jag till och från pysslat med i flera år, så det var riktigt skönt att kunna släppa nu. Men det dyker ständigt upp nya tankar och uppslag. Eftersom jag sällan numer har tid att skriva ned precis när de kommer, så försvinner en del. Men jag försöker i möjligaste mån att anteckna stolpar, därför ser jag till att jag alltid har tillgång till papper och penna. Jag tar till och med mig en pappersbit och en penna ibland när jag går ut och går. Jag har svårt att tänka mig ett liv utan papper och penna *ler* (och utan kameran) (och utan datorn) (och utan vin) (och utan sex).