STRAFF, VÅLD och INFLUENSA

Kallt, men soligt och fint har det varit idag. Får nästan dåligt samvete, att jag inte tog vara på det och gick en promenad nu i eftermiddags. Fick återbud på den sista inbokade, så blev lite tidigare kväll än planerat.

I morgon börjar jag tidigt, med en av de två hobbykunderna som vill komma tidigt. Slutar väl sedan dagen framåt fem. Torsdag startar jag inte lika tidigt, men i normal tid, alltså inte sovmorgon och har planerat en ledig kväll. På fredag ägnar jag förmiddagen åt en bekant hobbykund. Så ser min vecka ut just nu. Nästa vecka är nästintill färdigplanerad också. Det är onsdag som ännu är osäker, men funderar nästan på att låta den få vara. Ja, det får jag se.

Har inte kunnat undgått diskussionerna och reaktionerna kring straffet för de här 16-åringarna som dödade en jämnårig flicka. Det har ju både skrivits om det och debatterats i Debattprogram. Många tycker att 20 månader i sluten ungdomsvård är för lågt. Jag tycker inte det och som vanligt känns det, som om jag tillhörde ett släkte för sig. Jag förstår helt enkelt inte folks resonemang.

Det är aldrig okej att göra någon annan människa illa, eller något liv överhuvudtaget och absolut inte att släcka ut ett annat liv. Jag hoppas de här ungdomarna får hjälp. Varför gör man en sådan här sak? Det här kommer ju säkert på något sätt att traumatisera resten av deras liv. För mig handlar det liksom inte om hur många månader eller år de blir dömda till. Naturligtvis ska även anhöriga till offret ha hjälp att bearbeta, att försöka förstå och att inte hata. Man kan hata gärningen, men så länge man inte vet så mycket om vad som hände i förövarnas hjärnor, hjälper det ju inte offret nu, att hata personerna bakom gärningen.


Det här är Lotta Åberg, som precis i dagarna kommit ut med en bok " På väg mot nya tider", där hon arbetat med bakomliggande faktorer och orsaker till våld och hur man kan förebygga. Lotta är engagerad i ungdomsliv, missbruk och våld mm. Tyvärr kunde jag inte hitta den varken på AdLibris eller Bokia, så kanske finns den bara att få tag i på specifika ställen. Men som sagt, för mig borde det viktigaste inte vara hur långa straff som ges för ett redan begånget brott, utan vad man kan göra för att inte ytterligare brott ska begås.

De flesta som läser svamlet här, har väl förstått att jag är väldigt intresserad av varför vi gör si eller så, varför vissa är stresståliga medan andra får blodtrycksfall i bilkön, varför vi väljer det ena valet framför det andra osv. Framförallt förstås är jag nyfiken på att förstå mina egna val och varför jag är som jag är. Något jag nog aldrig får svar på ha,ha.

Hur som helst såg jag på Vetenskapens värld igår, just för att det tog upp det här med att varför begår helt vanliga, fridfulla människor plötsligt en våldsam handling. Jätteintressant, tycker då jag förstås. Programmet går i repris på lördag förmiddag, men man kan även se det på nätet fram till 9 nov.

Något annat som aldrig verkar ta slut i medierna, är denna influensaskräck. Själv får jag närapå ovett av folk, när de får klart för sig att jag inte bryr mig och inte tänker vaccinera mig. Jag är egoistisk och jag tänker inte på mina barn och jag tänker inte på mina medmänniskor mm mm. Jag ler lite inom mig, för i mitt huvud, som då skiljer sig från de flesta andras, är dom de mest egoistiska och de mest rädda.

De allra flesta jag pratat med vaccinerar sig av solidaritet mot sina närmaste. Pacemakegubben på bussen struntar de i och det är inte tanten i kassakön med diabetes och dåligt immunförsvar de solidariserar med. Men det är vackert att tänka på sina närmaste också. Det är ju så vi är, ser till oss själva och vårt eget. Sedan kan vi sitta i TV och prata fint om solidaritet. Men vet man med sig att man riskerar att kolavippa, ska man naturligtvis ta vaccinet och inte utmana ödet.

2.126 dokumenterade fall hittills i vårt land, varav tre lett till dödsfall (ev fyra). Alla tre har varit i riskgruppen och en svårt sjuk i cancer. Ingenting tyder på att den här influensan är värre än tidigare influensaepidemier vi haft. Då vaccinerades också riskgrupperna. 3 på 2,100 blir 0,0014% risk att dö. Visst tre är tre för mycket. Så är det alltid. Vänder man på det, av 2.100 insjuknade så blir 2.097 helt friska och botade. Då är det väl en god prognos? Om än inte hundra procent. Jag kan inte tolka det på annat sätt, än att något dolt beteende eller dold orsak, ligger bakom denna hysteri. En vacker dag får vi nog veta, om vi lever så länge.

Nu ska jag gå och slafsa i mig stuvad spenat direkt från kastrullen. Kände att min kropp ville ha det idag. Samtidigt blev jag förut så himla sugen på rödbetor. Är suget kvar i morgon så kollar jag nog i affären på hemvägen, om det finns färska rödbetor kvar att köpa. Kokta rödbetor med smör och salt mmm. Smör, tänker ni kanske. Men ibland är fett viktigt för att man ska tillgodogöra sig andra näringsämnen. Morötter tex. Där är fett viktigt för att man ska tillgodogöra sig karotinet och A-vitaminerna. Nu vet ni det.