söndag, augusti 30, 2009

INGET SEX EFTER KLIMAKTERIET och PENGAR SOM DRIVKRAFT


Kan väl ta ett inlägg till, innan jag kryper under täcket. Tänkte ha med lite manlig fägring för en gång skull. Men det är tydligen bara bluff. Finns det inget som är på riktigt nu för tiden?

Bild på Alexander Skarsgård när han viker ut sig i någon kalender. Är väl inget som jag får häftigare andning av direkt. Kanske om det vore hans far ha ha. Nu visar det sig att kalendern inte existerar och bilden är fejk. Men han fick ju uppmärksamhet iallafall.

Inga fler konstigheter har det blivit ikväll, tack och lov. Borde ha duschat och tvättat håret, men struntade i det. Ska inte dela säng med någon inatt, så kan vara skitig lite till. Men snacka om ljuvlig känsla i morgon, när jag står i duschen.

Ska inte trötta er med någon drömtydning så här dags. Nämner istället en fråga ställd till sexologen Linn i Aftonbladet. Jag är inte mycket för sådan här rådfrågning i kvällsblaskor, men blev nyfiken när jag läste rubriken. Inget sex efter klimakteriet.

En man som frågar. Både hans förra fru och nu hans nya har tydligen tappat lusten efter klimakteriet och vill inte heller prata om det. Jag har skrivit om det tidigare vet jag, att ibland så skyller nog en del kvinnor på klimakteriet och tänker..äntligen kan jag slippa sex. Kanske är jag dum i mitt resonemang *ler*, men sjutton vet. Jag hör det ju ibland av kunder, att partnern är totalt ointresserad och inte vill prata om det. Lite synd, kan jag tycka, när allt annat i förhållandet fungerar.

En titt in på sexforumet (http://www.sexwork.net/) fick mig att fundera lite över hur olika vi sexsäljare motiverar vårt val av sysselsättning. Tråden handlade egentligen från början om kunder som drar över tiden, men som vanligt urartade den i något helt annat. Hur mycket lust, känsla och ingivelse vi har i mötet med kunden bla.

Vissa är naturligtvis måna om sin marknadsföring och överdriver kanhända lite åt ena hållet, andra spär på åt andra hållet...vore det inte för pengarna skulle jag aldrig göra det, typ, någon anger just pengar som största drivkraften. Precis som med Skarsgård vet man inte vad som är sant och inte sant.

Jag tänkte först skriva ett inlägg i tråden, men risken fanns att det kunde bli en hel uppsats. Dessutom är det lite av allmän karaktär, så platsar på bloggen, tänkte jag. Visst är pengar en orsak, helt klart. Men inte enbart, för mig iallafall. Någon gång har jag skrivit något liknande på Expressenbloggen har jag för mig.

Jag resonerar som vid vilket val av sysselsättning som helst och där är vi ju faktiskt olika, vad vi prioriterar. Vad är viktigt för mig när jag ska tillträda ett nytt jobb? Nu ska jag inte det som jag vet, men om och jag räknar inte heller sexsäljande som ett jobb. Fast för en del är det ju faktiskt det. Lönen är viktig, men inte viktigast, för mig. Hellre ett jobb jag trivs med än en hög lön. Vantrivdes jag skulle det inte gå lättare även om jag tjänade dubbelt än tidigare. Så enligt mig skulle rangordningen bli:

1. Intressant och givande arbetsuppgifter

2. Lönen

3. Trevliga arbetskamrater

4. Avståndet. Även om de tre första punkterna uppfylldes och jag vore tvungen att pendla tre-fyra mil varje dag, skulle jag avstå jobbet. Om jag inte vore villig att flytta förstås.

Allt utom arbetskamrater och bra lön har jag i mitt nuvarande jobb och jag har även förmånen att bestämma mina egna arbetstider. Nackdelen är den inre stressen att få det att gå ihop. Flera gånger har jag funderat på att ta en anställning igen istället. Men varje gång jag börjar tänka i de banorna, så drar magen ihop sig. Jag vill ha kvar min frihet. Jag har ju inte så många år kvar i arbetslivet.

Där har jag ju hjälp av min sidohobby. Men även i den är det viktigaste att jag trivs med det jag gör och får ut något av det. Inte alltid i orgasmer och sexuell njutning, men i glädjen av att kunna ge någon annan välbefinnande. Men naturligtvis spelar pengarna in, eftersom jag behöver dem för att kunna fortsätta ha min frihet. Men jag varken behöver eller strävar efter mer än vad som krävs för att hålla mig flytande och för att kunna unna mig lediga dagar och bokköp och kurser mellan varven. Men gillade jag inte det jag gjorde, så skulle jag inte fortsätta endast för pengarna. Helst vill jag förstås ha en regelbunden inkomst varje månad, utan att göra något alls *ler*.

Kanske skulle jag behöva gå en kurs i hur man formulerar sig. Såg i det tidigare inlägget att jag stänger både av och på min dator. Bryr mig inte om att gå in och redigera, även fast det stör lite. Man stänger väl annars av något och sätter på något..eller?

Nu ska jag inte göra något av det, än. Jag ska kolla in på hobbymailen en gång till. Har några återbud nästa vecka, som jag fått svar på, men jag vill ha ytterligare en bekräftelse, då det är helt nya personer. Trots att jag inte vill, så är jag iallafall lite misstänksam mot nya innerst inne. Fast det ska jag väl inte låtsas om *ler*. De flesta kommer ju som de lovat.

Vad jag ska göra på min lediga måndag i morgon, mer än att duscha och tvätta håret, det vet jag inte ännu. Det återstår att se.

2 kommentarer:

gunnar sa...

Det kan være interessant å lese om hva som er drivkraften til forskjellige personer i forskjellige jobber. En musiker jeg interesserer meg for, sa at den største drivkraften hans som musiker var penger og sex, he he ..

Selv arbeidet jeg noen år i et yrke som jeg mistrivdes veldig mye i, og da var min drivkraft at jeg trenger pengene.

Heldigvis er det annerledes for meg i dag, nå er trivselen mye større, og det er en stor drivkraft :-)

Gretas Svammel sa...

Kanske är det vanligt..Gunnar..att yngre människor mest ser till pengar och ev karriär. Själv anser jag som sagt att trivsel och välbefinnande är viktigare än alla pengar i världen. Fast utan pengar i lagom mängd, kan det vara svårt att må bra. Knivigt det där *ler*