Har precis tittat på en seg och poänglös film på trean "Huset vid sjön". Missade början för tog en dusch efter The Mentalist. Repris, men just det här avsnittet hade jag faktiskt inte sett. Men filmen kunde jag lika gärna ha missat hela. Jag satt bara och väntade på att, snart fattar jag nog vad det handlar om och så var den slut och jag fattar fortfarande inte. Öppnade en liten flaska vin. Den sista jag hade och som jag snålat på länge. Men jag ska ju troligtvis cykla bort i morgon och inhandla lite nytt.
Jeansen på bilden är de som gick sönder när jag stöp i backen med cykeln. Plockade fram dem igår för att klippa av dem, så jag kan fortsätta använda dem. Så det har jag också gjort idag, men det tog bara fem minuter och det stod inte på min görandelista. Du ser så modern ut, tyckte avkomman. Det tackar jag för ha,ha. Det jag inte hunnit med är jobbförberedelserna. men det hoppas jag, eller rättare sagt, det måste jag göra imorgon.
Nu har min lilla nattgäst kommit till ro i sin säng och jag tyckte att ni skulle få några rader till av mig, innan klockan slår över till en ny vecka. Jag gick aldrig ut med mina papper och min penna. Dels blåste det och så dessa moln som skymde solen titt som tätt. Jag satte mig istället på balkongen, så jag kunde ändå stryka på min att göra lista. Nu mindes jag knappt hur jag tänkte när jag skrev ner de här stolparna, så det kom ju nytt i tankarna allt eftersom jag skrev. Det räcker nog inte med bara ett inlägg, utan det blir två. Men det blir senare, när jag har mer tid.
Jeansen på bilden är de som gick sönder när jag stöp i backen med cykeln. Plockade fram dem igår för att klippa av dem, så jag kan fortsätta använda dem. Så det har jag också gjort idag, men det tog bara fem minuter och det stod inte på min görandelista. Du ser så modern ut, tyckte avkomman. Det tackar jag för ha,ha. Det jag inte hunnit med är jobbförberedelserna. men det hoppas jag, eller rättare sagt, det måste jag göra imorgon.
Tog ett foto när jag kommit ur sängen idag. Jag tänkte först skriva i morse, men morgon för mig är väl middag för andra. Det första jag då såg när jag kom ut i köket var jeansen på soffkanten. Det plus att knäet kliade gav mig iden att visa hur mitt knä ser ut idag. Det är alltså inte helt okej ännu ( fast nästan ) och förmodligen kommer jag alltid att ha ett synligt minne där.
Innan jag kryper i säng nu, ska jag dra lite kort, vad jag upptäckte igår vid mitt pappersjobb. Försöka få det kort iallafall. Jag tror att jag nämnt någongång, att jag har något slags marknadsavdrag på hyran, till min privata bostad. Det är något som hängt med från förra hyresgästen och som jag inte vet alls vad det är, men jag är tacksam förstås, så bryr mig inte. Jag får hyresavier nu för tre månader i taget. Var krångel med det i början. Sist jag betalade hyrorna blev det plötsligt mycket mer än vanligt. Jag visste att det varit en hyreshöjning, så visst reagerade jag, men med två hyror blir det väl kännbart, tänkte jag.
Igår vid min sortering, hittade jag hyresspecifikationerna och ser då att det här avdraget har två siffror för lite. Antingen är det ett omedvetet fel, eller ett medvetet. Är det medvetet skulle personen som skrivit fakturan ha gjort sig en hacka på ett antal tusen. Dåligt av mig kan man tycka att inte kolla vad jag betalar för, men jag river bara av avierna, betalar och ser glad ut *ler*. Nu är jag ju ändå lite av ett kontrollfreak på ett sätt, så jag har nästan alla specifikationer sedan jag flyttade hit kvar. I veckan ska jag göra ett besök hos hyresvärden för att höra om det är rätt eller fel, det som står på min sista. Jag vet ju att det är fel. Jag vill inte skriva ut specifika summor på en blogg så här, men ponera att jag haft 1550 i avdrag och så står det nu -50.
Jag tänker inte betala den här månadens hyra, förrän det är utrett vad som egentligen gäller och har jag tur, så har jag pengar till godo. Ja, tänk vad som kan upptäckas när man tar tag i skiten, som man bara låter ligga till sedan, eller bara skyfflar undan så länge. Det här sedan kommer ju aldrig och så länge kan bli hur långt som helst.
Det här inlägget kan också bli hur långt som helst, om jag inte beslutar mig för att sluta nu. Så jag slutar nu.
2 kommentarer:
Greta, Synd om dig och ditt knä. Du får lite virtuell tröst fråm mig
Tack för det...Hans-E..fast det är rätt okej nu.
Skicka en kommentar