Det är kontrasterna som ger livet mening. Något som bara kom till mig precis nu faktiskt, när jag funderade på hur jag skulle börja det här inlägget. Det är inledningen som oftast bestämmer innehållet. Nu hade jag redan bestämt mig för den här bilden, eftersom den speglar dagen lite och med tanke på gårdagen, där allt bara flöt på, så hade jag väl i tankarna det jag oftast kör med...variation förnöjer..typ. Nu blev det...kontrasterna ger livet mening...istället, utan att jag ens behövde tänka ut det själv.
Om det här verkar lite flummigt, så är även det en spegling utav denna dag och troligtvis blir det således också ett flummigt, kanske obegripbart inlägg *ler*. Man kan säga att jag ägnat dagen åt meningslöst filosoferande. Obegripligt för många, jag vet. Nästan för mig också.
Vaknade runt niosnåret. Längtade redan igår efter dagens frukost, då jag igår inhandlade sådant där gott, nästan svart bröd, som var alldeles färskt, så jag ville för ovanlighetens skull inte sova mer, utan gick upp. Njöt, enligt mig, av denna delikata frukost tillsammans med en bok, som nu blev utläst. Det är konstigt det där. Jag kan längta som attan efter att få påbörja en ny bok, men när den börjar närma sig slutet, så känns det så befriande när sista ordet är läst. Kanske för att jag oftast har nya böcker som väntar på mig att bli lästa.
Nu skiner solen så fint, men då var det mer växlande molnighet, så jag bestämde mig för att slutföra det här sista på mitt egna projekt, som jag hållit på med i några år. Sätter mig här vid datorn, men får ingen ro i tankarna. De fladdrar hit och dit och det är helt omöjligt att koncentrera sig på det jag ska. De går helt sin egen väg. Försökte först pränta ner lite stolpar, men gav upp, för det var liksom ingen logik i det hela. Har man aldrig upplevt sådant här, så har man nog svårt att föreställa sig hur det är.
Efter ett tag tänkte jag, att jag går en runda, men jag har fortfarande inte kommit ut. Jag fortsatte att låta tankarna komma och gå sin egen väg. Stundtals höll jag nästan ett samtal med mig själv i huvudet, eller med någon osynlig.. Framåt kvällen nu, så känns det riktigt bra. Jag kom ur "förlamningen" och har nu ägnat de sista timmarna åt lite vardagliga sysslor, fått lite i magen och tvättat håret.
För många år sedan, hände något liknande, men då satt det i flera dagar. Då kändes det till slut som att huvudet skulle sprängas av alla tankar som bara ploppade upp och jag köpte då slutligen en diktafon, för att försöka prata bort det...för skriva är omöjligt då tanken är så snabb. Fråga mig inte varför huvudet plötsligt bara fylls av, i vanlig mening, meningslösa tankar. Det finns nog inget svar. Det här ska alltså inte förväxlas med mitt vanliga, mer realistiska, logiska funderande, som jag till viss del kan styra. Jag tror inte alls att jag är ensam om det här, fast det krävs kanske att man helt släpper taget och att inget distraherar. Kanske behövde jag rensa och sortera från föregående helg, fast jag inte själv förstått det. Jag har ingen aning och det är oviktigt egentligen.
Oviktigt, tyckte jag från början, att också EU valet var. Jag är alltså ingen större anhängare till EU. Men å andra sidan, har man rätten att rösta, så ska man väl också utnyttja den rätten. Då jag i ett ganska tidigt skede blev medlem i Piratpartiet (ganska passiv medlem, men ändå) är ju inte valet så svårt för mig, vad jag ska rösta på. EU valet är ju faktiskt ett ganska osynligt val, så jag tycker det är ett bra grepp av Kvällsöppet att ägna de här sista programmen åt just det.
Jag gjorde någon test på nätet, tror Expressens, och där visades det sig att jag låg mest hos Junilistan och som tvåa Piratpartiet. Ska jag vara ärlig har jag inte mycket vetskap om Junilistans åsikter om saker och ting, men fick genom gårdagens Kvällsöppet lite mer på foten. Inte mycket. Diskuterade med ena avkomman, som också gjort liknande test, men då DN-s. Så jag kände mig ju manad att göra även den testen och där blev 60% Piratpartiet, alltså det parti jag mest sympatiserade med. Det låter ju bra..ha,ha. Då vet jag att jag röstar rätt.
Jag gjorde förut ett kik in på politikerbloggen,för att kolla läget lite. Ella Bohlin kd, ansåg att piratpartiet är positiva till prostitution. Bra, tänkte jag. Men läser jag hennes inlägg, så kan jag tro, att även hon drabbas av sådana där ologiska inre tankar som jag gjorde idag. Rubriken motsäger sig artikelns innehåll, enligt mig. Hon svamlar där om trafickinggruppen på rikspolisen mm, fast rubriken vill göra gällande att hon anser det beklämmande att Christian Engström pp kommer att rösta för en legalisering av prostitution. Nu sätter hon inte själv rubriken, men det räckte att lyssna på henne igår i Kvällsöppet. Hon är säkert trevlig som person, men jag delar som bekant inte hennes ovidkommande argument i sexköpsfrågan, däremot är vi ense, tror jag, vad gäller människohandel och slaveri.
Sedan tycker jag att det är hög tid, att även de som är emot sexköpslagen gör klart för sig skillnaden mellan en avkriminalisering och en legalisering. Det kan bli fel i debatter och misstolkningar, om man inte gör klart vad man egentligen menar. En del vill ha legalisering, men en del menar avkriminalisering, fast säger legalisering. Ännu viktigare är, att motståndarna gör klart för sig skillnaden mellan sextrafficking, människohandel över lag och frivillig prostitution.
Fredag imorgon och jag hinner nog att ruttla ner lite här, innan invasionen, som den här helgen även troligtvis innebär stockholmsbesök. Men man kan aldrig vara helt säker, när det gäller ens ungar. Jag frångår regeln och kör med ett undantag imorgon, så jag har två hobbykunder under förmiddagen, vilket inte bestämdes förrän idag. Men det ena är en tidigare bekant och båda är korta behändiga. Man måste vara lite flexibel ibland, om känslan är den rätta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar