NORGE, BLOGGAR, MÖRKER, LJUS

Första dagen på detta året och första dagen på resten av ditt liv. Fjärilen får symbolisera, att vi nu flyger vidare mot både kända och okända mål. Jag hade en trevlig kväll igår och innan jag gick och lade mig publicerade jag ett inägg på Expressenbloggen, för er som är intresserade. Jag kommer nu några dagar framöver att publicera ett eller två per dag där. Det sista har jag ännu inte skrivit, det kommer att handla om mäniskohandel.

Det är otroligt lugnt och tyst här idag. Man kan tro att jag är ensam i hela universum. Jag hoppas att jag nu tagit igen lite förlorad sömn. Sov till två idag. Ska försöka komma i säng före eller runt 12 inatt, för imorgon ska jag jobba lite igen. Har både ett jobb och en hobby inbokat, fastän det är fredag. Men man kan ju tyvärr inte leva enbart på luft.

Surfade runt lite på nätet nu medan jag intog kaffe och mackor, alltså min frukost. Jodå, man kan äta frukost kl.14.30 fast man passerat femtioårs strecket. Man kan göra precis vad man vill och känner för, så länge man inte skadar eller sårar någon. Så är det! Iallafall så kikade jag in på Aftonbladet och såg att de skrev om Norges sexköpslag, som trädde ikraft nu från nyår. Som ni väl vet så tar de den ett snäpp längre och förbjuder inte bara sexköp på hemmaplan, utan även utomlands och dyrt blir det för de som åker fast. Får nitiska kvinnoförbund här i Sverige som de vill, så apar vi väl efter utomlandsförbudet. Men som Inger Davidsson (kd) säger, lär väl inget ändras innan den här redan uppgjorda utvärderingen är klar 2010. Jag själv blir bara irriterad, provocerad och frustrerad när jag läser hennes åsikter. Åsikter utan vetskap. Hon pratar om utnyttjande, om övergrepp och trauman. Vad menar hon egentligen? Syftar hon på prostitution under tvång eller syftar hon på sådana som jag och andra "hobby"verksamma?

Det är himla synd att SANS engagemang ligger i träda, för det är nu, under detta år som man borde sätta in en riktig stöt och figurera på alla möjliga sätt och få ut den, enligt mig, sanna bilden. Jag har några egna ideer, men jag kommer inte att ha tiden att förverkliga dem om jag inte vinner en årslön. Mycket möjligt så kommer debatten att ta fart nu i vår, dels genom teatern i februari baserad på sexköpares egna berättelser och dels genom Susanne Dodillets bok som kommer ut i början av året "Är sex arbete? -svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 70-talet".

Förutom att kolla lite nyhetsartiklar så klickade jag också in mig på samtliga bloggar jag har. Bla Frida som har ett uppehåll i stt bloggande. Men då och då går jag in utifall att. Man vill ju inte missa något *ler*. Till min förvåning länkar hon till Bunny, som slutade blogga för ett bra tag sedan. Kul att hon börjat igen, men hennes situation skulle jag önska varit en annan. Politikerna pratar så vackert (som vanligt) om hjälp och åtgärder, vilket inte visar sig i praktiken. Hjälpen till behövande sexsäljare existerar inte idag på ett tillfredsställande individanpassat sätt. Lite av det tar jag upp på Expressenbloggen idag och har även gjort många gånger tidigare. KAST i Malmö är väl de som kommit längst.

När jag nu pratar bloggar så kommer jag framöver, eller idag att ta bort några länkar här till höger. Fairyescort bla, som inte skrivit på nästan ett år. Cali som pga studier och annat tagit en paus. Ella som lagt ned sin blogg pga trakasserier. En eskortflickas bekännelse, som jag nämnde och länkade till 23 dec och som skrev så fint har också tagit bort sin blogg. Jag vet inte om hon är synonym med någon annan, (bara mina egna funderingar). Blondinhoran, raderar jag också härifrån då hon inte skrivit på några veckor och förändrat sin situation. Mimmi får stå kvar, liksom Frida. Isabella låter jag också länkningen vara kvar till ett tag, för att läsa ev nya kommentarer. Vad hon styr med annars har jag inte minsta susning om. BettanyMaids nattfjärilsblogg får också vara kvar med förhoppning att hon skriver snart igen. Urban Cats blogg Projekt på riktigt, tycker jag är bra, men har den på mina egna favoriter, utan att lägga in länk i bloggrullen här.

En blogg är ju ens egen och man gör ju som man vill med den. Men själv är jag av den åsikten, att man ändå har ett slags ansvar för de läsare man har, så har man inte tiden eller lusten att uppdatera den regelbundet bör man, enligt mig alltså, informera sina läsare om det, vilket många är urkassa på. Fast Uggla har etikett.

Ikväll börjar " De halvt Dolda" på tv1, skiven av Gardell. Hans blogg läser jag ju, om inte dagligen, så varje vecka. Jag gillar hans skrivspråk, men inte hans personliga uppträdanden. Läs gärna det här inlägget, att förlåta sig själv. Ibland går jag in på Daphnes blogg,eftersom den finns på msn sidan, som är min startsida och jag är lite nyfiken på skvaller. Ja, jag är väl nyfiken på allt egentligen. I veckan skrev hon om en busschaufför som inte betedde sig riktigt som brukligt är. Skrämmande att det beteende borde vara det som alltid skulle gälla, alltså att vara trevlig.

Helt oplanerat blev det en väldans massa länkar i det här årets första blogginlägg Förr sa man, att så som man har det på årets första dag, så kommer resten av året att bli. Bara så ni vet *ler* Från oplanerat till planerat. Fast jag vet inte om jag har så mycket lust och som jag inledde med...jag gör ju som jag vill och känner för. Hade annars tänkt att ta ner stakar och stjärnor och sätta tillbaka de vanliga gardinerna och förpassa de fåtal tomtar jag plockade fram till kartongen igen. Låter julgranen få sprida sitt ljus till tisdag nästa vecka, trettondagen.

Sedan är det bara att vänta på första tussilagon, eller de första snödropparna för de kommer först, iallafall där ungarna är uppväxta. I19 år blev de mitt ljus i mörkret. När de hade kämpat sig upp i den tidiga vårsolen, vid entretrappan så återvände hoppet. Hoppet om sol och värme. Tänk om vi skulle ha sommar eller vår året om? Då skulle vi gå miste om den här känslan. Så trots att vinter är skit, så vill jag inte vara utan den ändå, just för lövsprickningens, vårdoftens, vårsolens och snödropparnas skull. Och längtans skull. Jag tror det är så överlag. För att känna den här riktiga gädjen, så måste man även ha haft tråkigt för att ha något att jämföra med.

Därför bör vi, fast det kan vara svårt just då, även välkomna de mindre lyckliga dagarna. Ja till och med de riktigt olyckliga, för ljuset kommer i stort sett alltid tillbaka till oss... om vi inte väljer att stanna kvar i mörkret. Men då handlar det om andra saker, där det behövs professionell hjälp. Själv skulle jag just nu behöva hjälp med en spark i baken så jag kommer till skott med mina göromål. Vi får se hur det blir med den saken.