TRÅKIGA GÖROMÅL

Idag har jag nästan bara gjort tråkiga saker. Jag hade ju en sedan länge inbokad som idag, men det blev ändrade planer, så fick en ledig måndag. Tur att jag inte var så ambitiös, som jag först tänkte att boka in ytterligare en eftersom dagen ändå var uppbokad.

Nu sov jag länge och klarade sedan av lite telefonsamtal, vilket ju är en pina, tycker jag. Kommer jag hem på kvällarna och ser att det inte blinkar rött på fasta telefonen, så blir jag jätteglad. Det betyder inga missade samtal.

Skrev sedan matsedel till helgen och inköpslista. Första planen var att handla imorgon eftermiddag, men eftersom det istället blev tvättstugan då och jag oförhappandes fick ledig tid idag, så fick det bli en tidig helghandling. Tar det sista på fredag i centrumet är. Men åkte först till banken och naturligtvis var det krångel med det tekniska och en himla massa folk i kö. Åkte och handlade istället och hem med det och tillbaka till banken igen innan de stängde. Lång kö även nu, fick vänta ca 40 minuter, men hade inte så mycket val.

Nu har jag tvättat hår, klippt naglar..också skittråkigt, bäddat rent i sängarna och nu sitter jag med en kopp kaffe för ovanlighetens skull och en hembakad kaka, jättegod. Nej då, det är inte jag som bakat. Förr var det jag som bakade åt ungarna, nu är det de som bakar åt mig. Det är precis som det ska vara.

Annars blir det en ganska slapp vecka den här. Ledig eftermiddag i morgon och ledigkväll på onsdag och sovmorgon på torsdag.Fredagen är fortfarande osäker.

Jag undrar lite över hur Lundells tankar går. Ena dagen är det här sista turnen. Andra dagen så planerar han en turne även nästa år. Tredje dagen så planerar han nu också en julshow. Ny skiva kommer i nov och säkert blir det snart en ny bok. Antingen är han inne i världens flowe, eller så tänker han ge järnet i slutttampen innan han till sist lägger av helt. Fast jag tror han aldrig lägger av helt. Julshowen, om nu den blir verklighet är nästan ett måste för mig att gå på. Men det gäller nog att vara snabb som satan för att få biljett.

Både programmet om bacillskräcken och det om levern var sevärda igår. Jag lider över att någon ska behöva må så dåligt som kvinnan med tvångssyndromet och hela hennes familj. Det var sonen som gjort filmen. Efteråt fanns möjlighet att chatta, både med kvinnan, sonen och en psykiatriker. Ja naturligtvis hade jag massor av frågor, men tyvärr var de väl inte helt korrekta för syftet. Det finns alltså alternativa terapier som är bevisat effektiva, men nu skulle det tydligen göras reklam för kognitiv beteendeterapi. En terapi som kvinnan i filmen sa inte hjälpte för henne. Inte då. Jag var inte ensam om mitt missnöje, förstod jag. Iallafall så mådde hon mycket bättre nu, tack vare den här filmen. Jag tror det går i repris om någon vill se, som missade gårdagens. Väldigt gripande och vädigt sevärd, enligt mig.