Det är mer än ett halvår sedan, som poesin visade sig i mina tankar. De fyra första raderna av nedanstående, bara fanns i huvudet. De resterande fick jag "värka" fram, men de kom ganska lätt till mig. Det handlar egentligen inte bara om Katrin, fast det var hon som satte första avtrycket. Det handlar om oss alla. Våra ambitioner. Vår självbild mm.
Sträva uppåt, men nöj dig med hälften.
Vakta dina ord, annars får du på käften.
Gå inte vilse, utan följ med strömmen.
Gör som alla andra och släpp drömmen.
Ingen är unik och ingen får va bäst.
Skomakare, bliv vid din läst.
Jantelagen lever, bara så du vet.
Tror du något annat, så går du bet.
Fortsätt lev ditt liv och lyssna på andra.
Själv skiter jag i massan och fortsätter vandra.
19 okt-08
4 kommentarer:
Måste säga att det är mycket vågat att träda fram med ansikte.
Har varit nyfiken på hur du ser ut ett tag och jag blev inte besviken : )
Tack för det...anonym...men kanske är det mer dumt än vågat *ler*. Även om jag struntar i ett fördummat samhälle, bör jag kanske vara lite (bara lite) försiktig.
Inte blir man besviken på ditt utseende, du är en mkt vacker och sexig kvinna, snart kommer jag att maial dig om mitt första möte med dig...Uhhh...nästan så jag blir nervös *S* // Petter i Norrköping
Tack...Petter...det ser jag fram emot.
Skicka en kommentar