AB-BLOGGAR, VÄGGLÖSS, GEORGIEN mm

Äntligen Måndag. Njaa...normalt är det väl nästan tvärtom för de flesta. Skit, nu är det måndag igen, typ. Jag skulle velat haft möjlighet att vara helt ledig åtminstone en vecka till, men då helt ensam. Efter en ganska intensiv och social helg, med krav, hänsyn och sådant som hör till en vanlig, normal familjegemenskap, så var det så jätteskönt och så befriande, när jag satte nyckeln i dörren till ettan, i morse.

Kanske har jag blivit stans största egoist. Vi satt uppe i natt, äldsta avkomman och jag och pratade om just det. Jag tror inte att jag skulle klara av en heltidsfamilj igen och jag har så svårt att tänka mig att bo ihop med någon igen. Nu frångår jag ungarna, för de finns ju alltid och de vill jag ska finnas när som, men jag behöver ensam tid även från dem. När jag var yngre, var det tvärtom. Då var min högsta önskan att få barn och naturligtvis att bo med pappan. Nu räcker det att en snubbe från hyresgästföreningen ringer på, när jag precis är för mig själv en stund, för att jag ska bli både störd och irriterad.

Han hade varit igår, när jag och några av ungdomarna var i väg på ett idrottsevengemang och han skulle återkomma. Idag blev det slutligen bara äldsta avkomman kvar och när hon åkte till pappan ikväll och ska vara kvar tills imorgon och jag äntligen blev ensam, så ringer det på dörren. Jag var nog ganska otrevlig. Jag vill inte vara med och det sa jag direkt. Men det är för jäkligt vad sådana där snackar. De vill inte höra på, vad man säger. Usch och fy *ler* Sedan hällde jag upp ett glas vin och satte mig här och kollade bloggar och naturligtvis blev jag så himla trött. Efter bara ett enda glas. Visserligen gick jag upp tidigt för att skjutsa ungar,men ändå.

Nu ska jag nog istället sätta på en kopp kaffe. Jag vill ha inspirationen kvar en stund till, klockan är ju inte mycket ännu. Den där uppsatsen jag nämnde får jag inte ur huvudet och nu ikväll gav den ena bloggen jag läste, den andra osv. Kom in på bloggar om pedofiler igen. Trodde att det var uttjatat vid det här laget. Jag vill inte länka, men det är förstås Aftonbladsbloggare. Denna gång den norska blåögda blondinen. Ja, kanske valde hon namnet från sitt innersta. I inlägg efter inlägg poängterar personen att hon står på barnens sida, jobbar för deras skull och innehar empati, ironiserar över de som har en avvikande åsikt än henne mm mm. Så kommer det plötsligt mitt bland dessa inlägg det här:

Faanskapet hade mage att gå och dö.

Igår dog en av mina förövare…
Fanskapet dog innan jag ens hade bestämt mig om jag ville ställa honom till svars. Kanske skulle jag må bra av det, kanske inte. Att han passade på att dö innan jag hade fått en chans att komma fram till vad som var bäst för mig, ser jag som ett förbannat svek!

Det här är en vuxen kvinna. Tror t.o.m att hon har egna barn, men inte säker. Långt ifrån säker är jag inte heller på, att andra förstår vad jag ser som patetiskt, omoget och idiotiskt. Jag tänker inte förklara så ingående heller. Men hur kan man uttrycka sig som att det är svek, när någon som gjort en illa (tydligen) dör? Borde hon inte istället glädjas? Det här är nog sjutton mer egoistiskt än mitt tankesätt, vad gäller egen tid.

Jag avslutade min seriösa blogg tidigt i våras, pga Aftonbladets fega moderatorer. Nu läste jag i någon blogg att dennes bilder raderades, utan att bloggaren ens fått någon motivation till varför. Bara därför. Därför att så är det, ungefär. Jämför Reinfeldt. Jävla översittarfasoner. Nej då...jag blir inte uppkäftig på ett glas vin. Det är ren och skär ilska, över denna maktobalans som råder överallt i detta samhälle just nu.

Just det här svaret... därför att så är det bara...har jag hört så många föräldrar leverera till sina barn och varje gång rusar adrinalinet på högvarv. Man KAN inte svara ett barn så. Överhuvudtaget är det inte ett godtagbart svar varken till barn eller vuxna. Man måste förklara varför det är si eller så.

Nu skriver jag som vanligt bara som det kommer i tankarna och därför blir det som det blir. Ungdomarna informerade mig nu i helgen om läget i Georgien och Ryssland. Jag har blundat för sådana nyheter och vill egentligen inte veta, men samtidigt vill jag ju vara lite allmänbildad så jag försökte sätta mig in i läget (mot min vilja ). Men det är lika svårt som när det gällde Iran och Ghasaremsan och där nere. Media vinklar så fel. Antingen är de helt ovetande själva, eller så får de betalt för att lägga skulden på något av de inblandade länderna. När det gällde Ghasaremsan så fick jag insidersuppgifter. När det gäller Georgien vet jag inget, men mina sympatier går iallafall automatiskt till Georgien. Min känsla säger mig att Ryssland och dess makt(miss)bruk inte är trovärdig och inte heller är att leka med. Därför är jag smått orolig (jäkla ungar) för vad som komma skall.

Tänk om alla bara kunde tänka goda tankar? Önska andra det bästa och samtidigt förstås önska sig själva samma goda som de önskar andra....om de nu önskar gott åt andra. Nu är jag ju förvisso en förespråkare för balans. Balans i det mesta...kalorie intag-uttag, tråkigt-roligt, glad-ledsen, mörkt-ljust, sommar-vinter, stressigt-lugnt, varmt-kallt, alkohol-alkoholfritt, hänfört sex- endast mys och kel, med andra- med sig själv osv. Mitt sunda förnuft säger mig, att så gäller även, vad gäller ondska-godhet. Båda sakerna kanske behövs för balansens skull. Jag vet inte. Men det är en liten tröst i allt elände iallafall.

Bilden tog jag i kväll. T-shirten är en nyligen gåva från någon som vet, vilket älsklingsdjur jag har. Nej..ingen kund. Jag känner sympati för alla djur, även flugor och getingar, men jag associerar mig mest med det här. Vägglössen ökar, läste jag, men de vill jag nog gärna ha på långt avstånd. Det är svårt att utrota dessa kryp tydligen. Stod en anticimex bil utanför porten nu i eftermiddag, så någonstans i detta hus, finns något ovälkommet kryp. Min fantasi är stor, men kanske rör det sig bara om getingar på altanen. Who knows ?

Det finns bättre saker än löss, att ha på väggarna. Tapeter tex. Efter det jag gjort mitt imorgon förmiddag, så ska jag hämta avkomman hos pappan. Samtidigt får jag då förhoppningsvis tillfälle att träffa de ungdomar som inte var med i helgen, åtminstone en av dem hoppas jag. Sedan ska jag få smakråd av avkomman, vilken tapet jag ska köpa till köket. När jag köpt de jag vill ha, så kan kompisen komma när hon vill och smälla upp dem.

När sedan avkomman avverkat besök hos sin kompis under eftermiddagen, så ska vi två ha en sista myskväll ihop, innan hon på onsdag återvänder till huvudstaden. Inget kul finns ju att se på tv. Mord i midsommar utgår, pga OS. Det finns inget som faller i min smak alls i veckan. Igår fanns heller inget att se. Brukar annars kunna vara någon film på söndagkvällen, som man iallafall kan slötitta på. I lördags, inte heller. Då spelade vi spel istället. Rätt kul ibland, speciellt då det är ett nytt spel jag aldrig spelat.

Makten och sanningen var repris såg jag. Nu hann vi inte att se det, då vi kom hem precis när det började i söndags och jag skulle fixa lite söndagsmys. Men jag ska försöka se något av repriserna på reprisen. Tror faktiskt att jag har sett det, men det tåls nog att se fler gånger. Vissa bör nog se det massor av gånger *ler*