Här sitter jag. Tycker dagarna är lite märkliga nu för tiden. Ja vädret klagar jag inte på. Det är bara synd, att jag inte kan ta tillvara på det som jag önskar. Det mest märkliga kanske är jag själv. På ett sätt känns det som om luften gått ur mig alldeles, samtidigt som jag har massor i huvudet som jag vill få ner på pränt, samtidigt som jag inte har den ron att sätta mig att skriva förrän allt är klart här hemma med uppackning och iordningsställande, samtidigt som jag då inte har orken att ta itu med kartonger och påsar som fortfarande står utplacerade här och var. Jag vet ju inte heller vart sjutton jag ska göra av det.
Det känns som om jag bara finns och bara är, låter timmar och dagar bara rinna förbi. Jag gör det som är inplanerat vad gäller jobb och hobby, men inte så mycket mer. Lite svårt att förklara. Jag vill ta mig i kragen, få iordning och SEDAN bara vara.
Igårkväll satte jag mig här vid datorn vid sjuhugget och det dröjde inte länge förrän ögonen hela tiden åkte igen. Jag till och med nickade till sittandes framför skärmen med handen på tangentbordet. Till slut la jag mig i soffan, somnade bums och vaknade halv tolv inatt. Då var jag jättepigg, hade ju sovit fyra timmar. Satt lite vid datorn igen i hopp om att bli trött igen, åt lite, tvättade bort sminket och la mig halv två..klarvaken. Men eftersom jag skulle upp halv åtta idag, ville jag inte påbörja något, utan låg kvar och somnade till sist.
Trött när klockan larmade naturligtvis. Upp, sätter på kaffet, sköljer ansiktet i kallt vatten och sätter på datorn. Kollar mina mobiler och ser då att jag fått återbud på dagens första. Det är så jäkla tråkigt med dessa sena återbud. Dels kan jag inte få in någon annan så snabbt och dels tappar jag lusten. Det är ungefär som en antiklimax. Man är både mentalt och fysiskt beredd och man har planerat morgonen efter den tid man har att passa och så blir det bara pannkaka av alltihop. Till viss del har man ju även planerat ekonomin efter de bokningar man har i almnackan.
Det här var en tid bokad via sms, vilket är nytt för mig och inget jag kommer att fortsätta att göra. Iallafall inte nya kunder. Jag har framöver ytterligare en sådan. Den idag skickade återbudet i morse och anledningen påstods vara att han befann sig på annan ort. Man kan ju undra om han var tvungen att åka akut inatt eftersom han inte visste om det igår.
Så även kunderna är plötsligt lite märkliga. Gamla regelbundet återkommande personer ser att jag har återbud på hemsidan. Mailar och får tiden. Eftersom jag på samma ställe informerar att jag ändrat lite i erbjudande etc, så tar jag faktiskt för givet att de informerat sig om det. Jag ber aldrig om betalt innan och speciellt av gamla kända kunder vore det ju lustigt om jag plötsligt skulle begära förskott. När jag sedan påpekar att det är lite skillnad på det de fick tidigare och det de fick nu och att det står på hemsidan, är de helt oförstående och har inte mer pengar med sig. Det här har hänt några gånger nu och även fast jag bett några i mail att kolla att jag har andra erbjudanden så att de vet vad som gäller, så vet de ingenting.
Nu utgör de här en droppe i havet. Men ibland är det den droppen som får det att rinna över och tyvärr (fastän att jag anser mig logisk och förnuftig) så förs den här känslan av att utnyttjas över på nästa kund.
Annat märkligt är, att jag sista veckorna märkt att hobby och jobb går ihop hos vissa. Det är helt okej då det ingår i samma tid och inte kräver så mycket psykiskt av mig, eller om jag är förberedd på det. Men jag blir helt slut då det ena är avklarat och sedan kommer något helt annat och tiden rinner iväg. Ibland är det i omvänd ordning så att sexet kommer sist och då kan min lust och entusiasm tyvärr ha lagt sig.
Det är inte många av den här sorten heller, men en tydlig ökning och det är svårt att veta hur jag ska tackla det, då det ofta bara smyger sig in. Nu har jag ju inget emot alls att vara till nytta för andra, både med och utan ersättning i vardagliga livet. Men det här tycker jag är lite att gå utanför det uppgjorda. Jag skiljer helst det ena från det andra, om inget annat är bestämt innan.
Ja gud vad jag gnäller idag. Men eftersom jag inte har någon annan att gnälla för, så får jag väl gnälla för bloggen *ler*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar