Det tar sig

Det kändes som en belöning att få sätta sig vid datorn. Kvart över sex knäppte jag på den och har snurrat runt lite här och var på nätet. Nej då...jag är inte alls klar med packandet. Men det var det väl ingen som trodde heller *ler*

I morse kändes det som, att jag ville krypa in i ett hörn och inte titta fram igen förrän flytt och iordningsställande var klart. Så då gjorde jag det efter duschen. Men endast för att fota en symbolisk bild till min känsla. Cykelturen till ettan strax innan åtta imorse, var riktigt upplyftande och stärkande. Själva jobbet gick väl så där, men jag är nöjd med min insats, fastän resultatet kunde visa sig snart, tycker jag.

Upp på centrum och handla lite gurka, ost och hänglås. Jag har liksom lugnat mig lite och inser att jag inte kan hinna allt jag vill tills imorgon eftermiddag. Så därför inhandlade jag ett hänglås till nya förrådet. Cyklade hemåt i solen vid halv ett.

Hämtade bilen och körde ett lass. Fortsatte sedan direkt till Ikea och köpte några fler flyttkartonger. Köpte lite jordgubbar också. Lustigt att de inte gått ner i pris ännu. Goda var de iallafall. Åt upp hälften direkt, stående vid diskbänken, innan jag körde järnet och åkte bort med ännu ett lass.

Ju mer grejer som försvinner, ju lättare blir det. Förrådet är klart, men finns ju saker kvar och jag har burit ned alla stora skrymmande saker från vinden. Sträckte ryggen lite, men inte värre än att jag är ganska fit for fight ändå. Körde lite stretching där på vinden i den kväljande hetta som blir på en vind. Skrivbordet är rensat. Skrivaren är det enda som är kvar där nu och den kör jag bort imorgon. Datorn väntar jag med tills flyttkillarna kört allt annat, så jag kan ställa den på plats direkt. Man ändrar sig lite under resans gång *ler*

Jag tar inte tid till nu, att rensa och sortera så mycket. Det blir sedan i lugn och ro. Nu är det bara byrå och garerob kvar och tvätt och tömning av torktumlaren. Sedan kommer tanken ibland, att tänk om det inte kommer någon flyttbil!! Vi har bara en muntlig överenskommelse via telefon. Men det är nog bara jag som är nojig. Jag har numret och det är en registrerad flyttfirma.

Glad blev jag, när jag kom bort till nya och såg att de bytt ena handfatet. Jag hade klagat men trodde inte att jag skulle få ett helt nytt. Snabbt var det också. Så det kan jag inte klaga på. Men några målare har inte hört av sig. Jag tänker vänta till måndag och då letar jag upp dem på nätet och ringer, för besiktningsgubben visste inte det allmänna numret.

Ja, så jag ser ljuset i tunneln nu faktiskt. Kikade in och läste rubrikerna i min lokaltidning och det tyckte jag inte var så ljust. Jag tänker på psykiskt sjuka som begår brott. Jag läste inte artikeln, så borde väl inte uttala mig egentligen. Men jag har i vilket fall min egna åsikt. Jag läste bara något om att brottslingar inte ska dömas till psykisk vård

"Brottslingar ska i framtiden inte kunna dömas till rättspsykiatrisk vård. Regeringen vill ändra på lagen. Tillräkneliga ska dömas till fängelse. De som är icke tillräknelig ska däremot slippa ansvar."

Det låter kanske bra. Men jag vet inte riktigt. Både Ekdal och Fritz betecknas som tillgängliga av vad jag har läst...alltså inte psykiskt sjuka. Nu kan jag inte sitta och påstå att experter har fel, men i mitt huvud gör ingen frisk person sådana dåd och enligt mig är de mer betjänta av kvalificerad vård och terapi, än av att sitta av ett fängesestraff och sedan släppas ut som en laddad bomb.

Men naturligtvis kostar det mer med vård och terapi och som läget är nu, vad gäller psykvården så finns inte ens resurser till de som ber om hjälp och verkligen är i adekvat behov. De nekas och går ut och sticker kniven i en tonåring istället. Ibland måste saker få kosta, anser jag. Det blir ändå mer kostsamt i en förlängning. Det har vi sett så många exempel på nu, så politikena borde ha tagit lärdom. Men tyvärr så ser inte våra politiker i ett längre perspektiv. Det är här och nu, när de själva har makten. De som inte har makten, lovar istället guld och gröna skogar (som vanligt) tills de ev övertar den besluande makten. Krasst sett, så ser de inte det minsta till landets medborgare, utan bara till sig själva, sitt parti, sin makt, sina pengar.

Själv ska jag också nu gå och se till mitt eget förehavande. Jag öppnar bara dörren till garderoberna och föser ner allt i resväskor. Nästan iallafall. Jag plockar ju upp det igen i morgon förhoppningsvis och tänk så fint det blir då i skåp, lådor och garderober. Hujeda mig!!