STRUKTUR LIGGER PÅ LUR

Först måste jag dementera mig själv ha,ha. Det står ju inte alls i min bloggpresentation att jag skriver om min vardag, utan om dagen som varit och dagen som kommer. Vilket ju stämmer perfekt. Vet inte vad jag fick det första ifrån, men det kanske bara är jag som reagerade på felet.

Idag på veckans första dag, som ju också numer är en ledig dag, hade jag en liten tanke att jag skulle försöka strukturera upp mitt liv. Tidigare när jag jobbade och hobbyrerade fyra dagar i veckan och ofta hade jobbförberedelser och adminstrativt att göra i helgerna, plus planering, samtal och kontakttagande med olika instanser inom jobbet, plus att jag ville ha egen tid och inte göra någonting, plus att jag ville kunna fokusera på ungarna när det behovet fanns, så kändes det ofta (jämt) som att tiden aldrig räckte till. Det fanns så mycket annat jag också ville göra.

Nu när jag har ganska mycket ledig tid, blir det ändå ingenting gjort. Visst behövs en viss tid för att liksom komma ifatt sig själv, men det tänkte jag att januari var nog för. Även om jag nu inte har något jobb måste jag försöka få till rutiner. Hur tråkigt är inte det *ler*. Men det är ju inte tråkigt egentligen, eftersom det handlar om saker jag gillar och när jag strukturerar så gör jag det ju utefter mig själv. Jag är snäll mot mig själv.

Ja, det hade jag alltså tänkt att ägna denna dag åt. Jag har inte börjar ännu fastän klockan är sex, men jag har några timmar på mig innan det är dags att bänka sig framför Medium kl.22.00. Som vanligt skriver jag lista över saker jag borde få gjort. Så också igår inför dagen idag. Lite är struket, men inte allt. Vafför är det på dette viset? Det var bara fyra saker på listan. Söka jobb. Ringa om bredbandet. Strukturera mitt liv. Skriva. Det borde man klara av på en dag.

Jag har: kollat runt på en himla massor jobbsiter utan att hitta något att söka, kontaktat hälsokostbutiker om ev jobb utan resultat, skrivit brev till arbetslöshetskassan SmåA, pratat länge med avkomma som snart försvinner långt, långt bort i en månad, gått 30 minuter med stavarna, spunnit i tankarna på en artikel, svarat på mail, snart bloggat, badat.

Jag har inte: strukturerat upp mitt liv med schema och tabeller som tanken var, skrivit ett endaste ord på på projektet till eftervärlden, ringt om mobila bredbandet.

Tanken på artikel kom när jag läste Corren till frukosten. Den här damen, som numer, tror jag, har mörkare hår hade en artikel i tidningen om att sexköpslagen behöver utvidgas. Jag läste det hon skrev flera gånger, utan att riktigt förstå syftet. Jag förstår det fortfarande inte. Alltså syftet med artikeln. Vad vill hon säga? Att vi behöver en sexköpslag för att några militärer på sin fritid köpte sex i ett land där det är helt legalt? Vad har det med mäns våld av kvinnor att göra som hon också flummar om. Jag stödjer Tina i hennes arbete att hjälpa utsatta kvinnor, men inte i hennes avsikt att avsexualisera vissa yrken. Eller vad hon nu menar?

Jag gick en promenad i hopp om att få några bra tankar till mig. Men det var ju så jäkla tråkigt, trots att det var på nollan och jag tog gympadojorna istället för stövlarna. Tvingade nästan mig själv sedan att coola ner och anstränga mig att lägga mig i ett bad. Tog med diktafonen ifall några bra uppslag skulle dyka upp. Nope.

Förra lägenheten jag hade tog energi ifrån mig och den hade dåliga energier. Det är jag helt övertygad om. Det var så himla tydligt och inte bara jag som kände av. Nu börjar jag misstänka att även den här lägenheten,eller något i dess omgivning har något speciellt som inte kan få mig att komma till ro. Jag har ju till och med svårt ibland att sitta still i soffan och titta på tv, om det inte är något speciellt program jag vill se. Inte negativt som i den förra, utan mer en rastlöshet. Fast det kan ju också vara något jag inbillar mig, något som är bra att skylla på. Men varför är det då sådan skillnad i ettan? Ja, jag vet inte. Badet gick snabbt iallafall, men duschen tog längre tid *ler* och någon artikel är ännu inte skriven.

Kanhända kommer bra tankar till mig i morgon när jag befinner i min lilla oas. Ett tidigt besök igen, så frukosten intas med all säkerhet efteråt när jag kommit hem igen. En känd besökare som försökt hela detta år att passa in sina tider med mina och nu har vi äntligen lyckats. Allt går bara man vill.