Jag gillar min blogg nu. Var lite ovant i början att ha länkar etc på högra sidan. Vilket vanedjur människan är egentligen, men ändock ganska anpassningsbar, även fast förändringar kan vara svårt i början. Själv vill jag ju ha förändring och variation i vissa avseenden, men inte i andra. Uppäckte idag en sak som inte varit förrut. På två av bloggportallänkarna så visas som jag tror besöksantalet. Undrar om jag kryssat i eller inte kryssat i något, som jag inte förstått. Helst vill jag inte ha det så, men det här visar ju iallafall tydligt skillnaderna, det är dubbelt så många på den ena, mot på den andra.
Uppdaterade ju min jobbhemsida igår och brukar då passa på att även gå in och kolla statistiken även där. Mellan 15-20 besök/dag. Inte så dåligt faktiskt, tycker jag. Klickade efteråt in mig på hobbyhemsidan för att kolla den statistiken. Där har jag mest koncentrerat mig på det totala antalet sedan starten. Tittade nu på besök per dag och jämförde genomsnitten under åren. Man kan säga att jag hade min glansperiod under 2007 *ler*. Gjorde hemsidan senhösten 2005 så räknar inte med de få månaderna det året. 2006 var genomsnittet/dag 228. 2007 var det 277 och hittills i år 156/dag. Det går med andra ord neråt. När det är nere i samma som jobbhemsidan, då slutar jag ha, ha, men det har jag nog redan gjort då ändå.
Drog inte ur telefonjacket igår, som jag tänkte och det var ingen som väckte mig idag. Sov i ett sträck till 12, så känner mig väldigt pigg och alert just nu. Ska lämna datorn snart och sätta mig i köket med andra papper, så jag kan stryka ytterligare från min görandelista. Har suttit och lusläst skatteverkets hemsida. Man ska inte skriva för mycket på en blogg på nätet, men tanken sätter sig starkare och starkare, att varför ska jag vara så ordentlig när jag inte har något för det och när till och med tjänstemän och andra på höga poster inte har någon vidare moral.
Jag gräver min egen grav med mitt kontrollbehov och ordningssinne (tror jag) . Nu kan man inte ändra en personlighet, så ordning och koll kommer jag alltid att vilja ha. Men varför betala 25% moms på det lilla jag får in varje månad, när artister, konstnärer, författare bla betalar 6%? Privata vårdutövare betalar 0% enligt den person jag pratade med sist på skatteverket. Som näringsidkare är jag också skyldig att göra bokslut och eftersom jag inte kan sådant och vill ha det enligt konstens alla regler, så betalar jag för det. Jag räknar, funderar, räknar igen, läser och pratar med experter och kommer hela tiden till samma slutsats. Nu gäller det bara att våga släppa taget och göra en förändring, utan att veta vad resultatet blir. Men jag litar på intuitionen.
Läste också att från och med 2010 måste jag ha kassaregistrering och vad kostar det i inköp. Är det överhuvudtaget något för mig med min lilla omsättning att ens fundera på?
Du som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste från och med den 1 januari 2010 ha ett certifierat kassaregister. Detta har riksdagen beslutat om i en ny lag (2007:592). Syftet med lagen är bland annat att skydda seriösa företagare inom kontanthandeln mot illojal konkurrens.
Vissa fall kan få undantag, men vet inte om det gäller mig. Jag gick inte in och läste om det. Nu hoppar jag till det där mediajoxet jag fick förfrågan om. Dålig stil att inte svara på mitt svarsmail, tycker jag. Men glad nu att jag inte figurerade i det. Det var Natalia Kazmierska på Expressen som mailade mig. Ja, jag kollade förstås runt för att se vem hon var, innan jag svarade. Hon hade läst min blogg, jag antar den på Expressen och undrade om jag ville vara med i reportaget om sexbloggar på nätet, som hon skulle göra. Jag skrev lite frågor om tänkt upplägg och hur jag ville ha det och undrade också om hon förstått att jag skrev om frivillig prostitution. Som sagt inget svar fick jag. Men såg igår att reportaget var klart och publicerat och att det inte hade varit något för mig.
Fick i en kommentar en länk till Norges debatt om införandet av sexköpslag i januari. Funderar på om jag får tid och lust i veckan att pränta ner lite om hur mina tankar går angående det. Nu ska jag byta stol och plats och förflytta mig ut i köket och mina papper där. Avslutar med ett tänkvärt inlägg av Louise om hemlöshet och vårt dåliga samvete, speciellt i juletid. Läs det.
5 kommentarer:
x
Det var inte mycket...Kriser
Men en sexblogg var väl bra *ler* Klösan som skriver med mig i Sexiga bloggen. Men det stod inget om mig som tur var! Kram!
http://www.expressen.se/1.1395276
Visst..Busig..det var inget fel på någon av sexbloggarna. Men min hade inte platsat där. Jag har ju inte direkt någon sexblogg i den bemärkelsen.
Här får du lite mer om hemlöshet, vilket jag hoppas kan ge läsarna nya tankegångar.
När ska våra politiker börja ta bostadsbristen och de oskäligt höga boendekostnaderna i vårt samhälle på allvar? Då konsekvensen av detta leder till att fler och fler människor vräks och hamnar i hemlöshet.
Så det borde egentligen inte vara några problem att få koncensus att agera mot detta, då alla partier vid förfrågan prioriterar arbetet mot hemlöshet. Men mot för våra politiker kanske betyder till? Då de istället för att agera och tar sitt förtroendeuppdrag gentemot samhället på fullaste allvar, lägger över ansvarsfrågan till hjälplösa social/frivilligarbetare.
Som då i vetskap av hjälplösheten i sin tur känner vanmakt inför mötet med ännu en person som inte har ett tryggt hem att gå till.
Jag tror det är viktigt för allmänheten att få vetskap om, att som social eller frivilligarbetare saknar man de verktyg som behövs för att hjälpa hemlösa människor med deras primära behov efter den ”vård” socialtjänst och våra frivilligorganisationer tycker hemlösa behöver.
Vilket beror på att varken socialtjänsten eller någon av alla ”hjälp åt hemlösaorganisationer” förfogar över egna trygga hem åt våra hemlösa.
Då den rådande ordningen är att socialtjänsten har det yttersta ansvaret för utsatta människor i kommunen, så hänvisas därför bostadslösa människor utan egna resurser till socialtjänsten. De i sin tur lägger alltmer av sitt hjälplösa ansvar till ännu mer hjälplösa brukar/klient och frivilligorganisationer.
På detta hänsynslösa sätt omvandlas den bostadslöse från att vara en person som saknar bostad till att vara en "klient" med sociala problem. Problem som passar socialtjänsten och de boenden som socialtjänsten och frivilligorganisationer förfogar över.För övrigt ingår det inte heller i socialtjänstens eller övriga organisationers huvudsakliga uppgift att ordna fram bostäder till hemlösa.
Så i och med detta förhållningssätt till våra hemlösa/fattiga har denna ständigt expanderande ”hemlösaindustri” (fattighus) skapats och åter normaliserats i vårt samhälle.
Så på ett strukturellt plan har man därmed skapat ett socialt problem och en arbetsmarknad för redan etablerade av ett bostadspolitiskt problem.
Rolf Nilsson
Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa
Skicka en kommentar