LITE ALLVARLIGT SVAMMEL

Jul,Jul, strålande Jul... nu är det lugna puckar. Jul, Jul, strålande Jul...ingen som mot mig juckar.

Jag vet, jag vet, urdåligt rim. Skrev lugna gatan först, men kom bara på satan att rimma med och tyckte inte det passade sig så här i juletid. Lugnt är det nu i vilket fall som helst. Lugnet före stormen har jag en känsla av. Så jag ska nu i 1½ dag gå in för att göra minsta möjliga. Tänkte precis skriva tänka minsta möjliga också. Men så blir det nog inte. Jag har mycket som studsar runt i huvudet just nu. Men i lugnet stillas tanken.

Jag är lite oroad över att jag har något skit i kroppen som spökar. Trodde det för några veckor sedan också, men då blev det inget. Ansträngning av ögonen har stor del av tröttheten, plus mina tankar kors och tvärs och hit och dit, plus årstiden och brist på ljus (sol). Men när jag blir tung i huvudet och snudd på får ont i huvudet, då är det något som inte stämmer. Jag har i stort sett aldrig ont i huvudet om jag inte druckit för mycket vin (vilket jag aldrig gör numer), fått för lite sömn (vilket jag inte fått nu) eller druckit för lite vatten ( dricker flera glas per dag).

Kände igårkväll hur det kom smygande och trodde det berodde på avgaser och trängseln på stan. Somnade efter Grönkulla, som jag faktiskt fick se. Vaknade idag med samma molande värk på ena tinningen. Den vänstra. Så nu mosar jag i mig C-vitamin i minut och parti. Jag vägrar, helt enkelt vägrar att bli sjuk och jag vet att tankens kraft är stark.

Sol, fick jag iallafall på mig idag. Tog en promenad efter vår gemensamma frukost. Idag gick jag upp till skogen. Sol, ingen blåst, lite kyligt, men jag låtsades att det var februari och att det var vårens första ljumma solstrålar jag fick på min hud. Min fantasi är det inget fel på *ler*. Ångrade att jag inte stoppade ner kameran. När det sedan blev lugn och ro här i huset så fixade jag granen och pyntade lite. Men där jag nu sitter vid datorn, som jag försökt skärma av från resten av rummet, så ser jag inte granen alls. Ska jag ha julkänsla, ska jag alltså inte sitta här.

Min tanke idag, var att få med lite om vår omtanke mot våra medmänniskor, men jag skriver ju bara en massa skit. Nu tror ju jag faktiskt, att ni hellre föredrar att läsa skit, än seriösa, lite djupare inlägg. Jag skrev tror. Nåväl, jag kikade in en snabbis på Corren förrut och läste om Anitha. Hon firar jul med hemlösa i London. När jag var ung eller iallafall yngre, i 20-25 årsåldern ungefär, så hade jag en stor önskan att bara åka bort ifrån allt perfekta i vårt samhälle och engagera mig som volontär och leva med och ta del av mindre perfekta människors livsöden. Nu hade jag väl inte riktigt modet, språkkunskapen och erfarenheten, samt att det var andra tider då. Röda korset var det närmaste jag kom *ler*, men jag har aldrig släppt nyfikenheten på varför våra öden blir så pass olika. Läs gärna den här artikeln.

Jag vet inte om ni sett och läst den här bloggen "Projekt på riktigt". Det är en ung, fd prostituerad (hoppas jag) ,fd drogmissbrukare (hoppas jag också), som skriver väldigt bra om samhället som hon ser det nu och om hur hon själv fått kämpa och om sina upplevelser angående förädrar, läkare och politiker. Varför blir vissa narkotikamissbrukare, alkoholister, hemlösa, snattare, våldsbenägna osv? Inga svar som hon ger i sin blogg. Jag vill bara poängtera hur viktigt det är att se bakom och inte bara tycka, att som man bäddar får man ligga och anse sig själv som mycket bättre. Alla kan hamna i svårigheter, så är det bara. Läs gärna detta inlägget.

En annan blogg " En eskortflickas bekännelse" kan jag verkligen rekommendera er att gå in och läsa. Också en ung tjej, med ett poetiskt språk, vilket bara det gör det värt att läsa. Nu uppdateras inte denna blogg så väldigt ofta och jag hittade den faktiskt av en slump härom dagen. Några exempel:

Slog på min arbetsmobil idag också och den började ringa när jag höll den i handen.. Fick en sådan obehagskänsla, men nu har jag tagit ur simkortet och klippt det i två delar. (om det ändå vore så enkelt)

Ett annat: Angående min sysselsättning som eskort så vet jag inte om det har något att göra med mitt bagage att jag började på denna bana i livet. Antagligen.. Det finns en uppfattning om den lyckliga horan, jag är inte hon och jag vet inte om hon finns. Att vara eskort är för mig destruktivt. Delvis ett beroende.
Jag har varit med om mycket, men jag tror inte jag är särskilt unik.
Om ni vänder er om och tar er tid och lyssnar på en annan människa så finner ni en historia. Alla människor bär på en historia. Jag vill tro att alla människor bär på ett djup, men vi håller oss helst flytande, eller hur?

Ett sista: Jag föll tillbaka i gamla mönster i helgen och det var mitt eget fel.
Det var jag som knuffade mig själv ut i havet och jag drunknade.
Idag ska bli en fin dag.
Det har jag lovat mig själv.

Jag vet inte varför dessa tjejer, under sista året bara ploppat upp framför mina ögon. Tjejer som säljer sex av eget val, fastän det går emot deras innersta vilja och som mår väldigt dåligt. För kunderna måste det vara omöjligt att urskilja. Samtidigt vet jag inte om det i dessa fall, vore någon hjälp för tjejerna att inte få kunder. Troligtvis inte. De behöver pengarna, men de behöver också hjälp och någon som lyssnar och förstår.

Jag läste igenom BRÅ:s rapport om människohandel, vilket jag kommer att skriva ett inlägg på expressenbloggen om. Igårkväll hittade jag på Isabellas blogg i en kommentar en länk, till en sida med recensioner om eskorter. Egentligen inget fel och något jag också skulle vilja skriva mer om. Det som blir lite fel, är att unga kåta killar, kanske även äldre kåta män, inte ser något annat än fittan de får stoppa in den i. De blundar för personen de träffar. De bryr sig inte om att det kan verka konstigt att eskorten kanhända ledsagar kunden från adress till adress, eller ber kunden vänta fem minuter och så ytterligare en kvart osv. En frivilligt oberoende eskort vill jag inte tro, beter sig så.

Jag såg alltså paralleller från BRÅ:s rapport till vissa kunders recensioner och så här i juletid, då alla bör vara snälla mot varandra och måna om sina medmänniskor, så önskar jag bara att ni sexköpare är lyhörda och uppmärksamma. Ni kanske tror att ni köper sex av en frivillig, men sanningen kan vara att bossen sitter i köket, eller dirigerat (hotat) via mobilen hur hon ska säga och vara. Jag vill inte gå så långt som att ni helt ska bojkotta utländska tjejer, för vissa är här utav helt fri vilja. Men iallafall att vara väldigt uppmärksamma och lyhörda. Vid minsta misstanke, avstå. Det enda som kan få den organiserade sexmänniskohandeln på fall, är faktiskt ni som köper sex. Så var vaksamma.

Eftersom jag är pank och fågelfri (nästan) så återkommer jag imorgon med lite nytt svammel. Borde egentligen inte sätta på datorn då, då det är julafton, men med en unge som måste plugga och då ockuperar datorn, passar jag på när jag kan. Och imorgon kan jag. Var nu försiktiga med glöggen.