Tycker det var lite synd om er att bara få en massa trist statistik, så kör några rader till, innan jag stänger butiken. Lite stort kort kanske, men orkar inte klicka upp photoshop och ändra. Det här är ett två år gammalt foto, som jag för ett tag sedan la annan bakgrund på och tänkte ha som reserv till hemsidans julbyte. Nu är det ju inte riktigt dags ännu för det, så kanske hinner min lust och inspiration att fota att återvända, så det blir några nytagna kort. Men det är aldrig fel att gardera sig.
Ikväll har jag bara haft tv-n på, lyssnat och då och då satt mig och tittat en stund. Kvällsöppet var inget intressant alls idag, men satte på tv-n till Efterlyst för att se vad de sa om dubbelmordet här. Tiden mellan sittandet har jag ägnat åt telefonprat och mailsvar. Skrev en hel uppsats till en, hur ett möte hos mig kan gå till. Man ska aldrig göra sig en bild av hur det ska bli, för det blir som det blir ändå och inget möte är det andra likt. Det finns liksom ingen färdig mall, eftersom alla är olika.
Idag kände jag mig för en stund lite smått elak. Jag var inte det, jag bara kände mig så. Jag sitter ju aldrig med klockan i hand och kollar så tiden som bokats hålls. Det funkar inte varken i jobbet eller i hobbyn. Det är till viss del därför jag ser till att ha gott om tid mellan de olika och för att jag även om det drar över, ska ha tid att mentalt avsluta och både mentalt och fysiskt förbereda för nästa. Dra över betyder nu inte 30,40 50 min över bestämd tid *ler*, men 10-15 kanske.
Dagen startade ganska rörigt idag, med samtal från både den ena och den andra och uppdrag hit och dit. Bestämde med en person att jag skulle ringa upp i eftermiddag ett visst klockslag. Den tiden var en halvtimma efter att mitt hobbybesök skulle varit klart. Nu drog det besöket över. När vi klev ur sängen var det 10 min över tiden och då frågar personen om han kan duscha. Naturligtvis fick han det, men jag sa då att jag snart var tvungen att ringa ett viktigt samtal. Det är där jag kände mig smått elak. Ungefär som att skynda på personen att ge sig iväg. Jag tror att han upplevde det så också och det känns inte bra för mig. Det här var en ny bekantskap.
Å andra sidan så finns det ju de, som väljer ett billigare kortare alternativ, med förhoppning att det ska bli längre, fast med samma pris. Vissa försöker också med flit att dra ut på det och på så sätt förlänga det. Men det gör de ju bara en gång, för nästa gång är jag medveten om det. Men ibland är förstås deras tanke, att det inte ska bli en nästa gång och då är det ju bara att glädjas å deras vägnar *ler*. Fast med den här killen hade jag inte den känslan. Det råkade bara bli så och olyckligtvis råkade jag då ha en tid att passa själv. Jag vill ju helst ha avslutet/"avskedet" i samma lugna anda som starten.
Kan ju ta en annan anekdot, som också härrör till min dumsnällhet. För inte alls länge sedan startade jag dagen med ett vanligt jobb. 1½ timma efter det jag beräknat att det var slut, skulle jag ha en hobbykund, också en ny stjärna. Jobbet drog väl ut cikus 15 min över tiden. För att få bort tankarna på det jobbet, så klädde jag av mig och satte mig i min fåtölj med avslappnande musik en stund innan det var dags att ställa sig i duschen och skölja bort de allra sista resterna och förbereda mig på lite sex och njutning istället.
Jag hann precis att fälla fåtöljen och sluta ögonen, så ringer det på dörren. Tittar på klockan. Det är 65 min tills kunden ska komma och ingen annan ska ringa på min dörr. Drar på mig morgonrocken och kikar i dörrögat, för jag är en nyfiken natur. Utanför står en kille. Jag förstår att det är kunden, så jag öppnar. Han hade åkt långt och det var svårt att beräkna tiden etc. Jag förstår det mycket väl, att det är svårt ibland att beräkna hur lång tid det ska ta, att ta sig från ett ställe till ett annat. Men för mig blir det lätt överrumplande och det ska till väldigt mycket positivt tänkande, för att stoppa irritationen och plocka fram lust och kåthet. En timma för tidigt är mycket för tidigt. Hade han varit först på dagen, så hade jag knappt varit där, då jag går hemifrån ungefär 60-75 min innan bokat klockslag.
Nu kunde jag nog inte dölja den första spontana irritationen och sa vad jag tyckte. Men han fick slå sig ner, jag tände en del av ljusen och satte på musik och gick och duschade. En väldigt snabb, stressig dusch då jag inte ville lämna en okänd person utan uppsikt i mitt revir. Men när jag torkade mig, klädde mig, borstade tänderna och kammade mig så hade jag koll och vi konverserade lite. Jag lugnade mitt sinne, ändrade mina tankegångar och bestämde mig, att han ska få allt jag kan ge, för jag fick känslan att det behövde han.
Han satt så snällt kvar i soffan och jag gick runt och tände resten av ljusen, nu klädd i stayups och minimal klännig och höga stövlar. När jag satte mig bredvid honom och gav honom välkomstkramen så var han redan rejält upphetsad vilket då fick mig att också börja gå igång. Sedan hade vi en väldigt skön timma tillsammans och jag är övetygad om att han var bra mycket lugnare på vägen hem, än han varit på vägen hit.
Jag tar en till. Ett par år sedan. Jag erbjöd ju då inte hela menyn. Sist på dagen, ganska sen tid väntade jag in en kund, som jag inte heller träffat tidigare. Tiden gick..10 min..20min. Jag var ganska trött, så jag var inte direkt ledsen för att personen inte dök upp. Men någonstans inom mig, sa en röst...sitt kvar, ta det lugnt. Normalt hade jag efter en kvart bytt kläder, släckt ljusen och städat undan för dagen. Nu lyssnade jag på känslan och satt kvar och halvsov i fåtöljen. Ja, det är samma fåtölj *ler*. Men det är inte vilken fåtölj som helst.
Efter 40 min ringer dörrklockan. Utanför dörren står en man, äldre, ja mycket äldre, ser snudd på otäck ut. Något fel på ena ögat, andfådd och stirrig. Ibland agerar jag utan att vara riktigt medveten själv om vad jag gör och varför. Fullkomligt lugn, så ber jag honom stiga in, jag tar hans jacka och säger till honom att sätta sig i fåtöljen jag själv nyss suttit i. Uppmanar honom att ta några djupa andetag och lugna ner sig. Sedan börjar vi prata. Ja herregud, jag kan aldrig glömma honom och jag har efter det här aldrig sett honom mer. Han hade gått vilse, berättar han därav den sena ankomsten. Han fick sin massage mm och vi blev efteråt sittandes en bra stund och småpratade. Jag fullkomligt bara sög in den energi han utstrålade. Jag lyfte nästan från stolen jag satt på och det satt i flera dagar efteråt. Jag undrar fortfarande vad det här var för en man och vad som egentligen var menat med det här besöket.
Att jag berättar lite sådana här historier är inte för att skryta eller vad man nu kan tänka sig. Utan för att försöka ge en bild av mig och mitt sätt att utöva den här hobbyn och att tiden mellan jobb och hobby eller tvärtom, är enormt viktig. Alla som läser mina rader här, vet inte alls vad jag jobbar med och behöver inte heller veta det. Det som är viktigt är, att jag inte kan plocka in någon lite snabbt bara för jag har 2 timmar ledigt. Att det inte alls funkar att boka in ett fjärde besök under en sk full dag. Att mina lediga helger är livsviktiga, för att jag överhuvudtaget ska kunna bedriva jobb och hobby så som jag gör. Att mina planerade lediga dagar inte bara kan ändras, de är också livsviktiga för att jag dels ska hinna med allt adminstrativt som hör till företaget och dels hämta ny energi och kraft och dels klara av vardagliga saker, så att jag sedan vid jobb och hobby fullständigt kan koncentrera mig och fokusera på det som gäller just då.
Med tanke på förra inlägget, så kan jag dra vissa slutsatser, vad gäller hemsida visavi bloggen. Jag skulle önska att fler tog sig tid att även läsa svamlet här och inte bara kollar in bilderna på hemsidan och sedan slänger iväg ett mail eller sms. Det är mer regel än undantag att jag på måndagen, då jag sätter på hobbymobilen, har ett antal sms med förfrågan om träff under helgen som varit. Det blir ett onödigt irritationsmoment för mig att starta veckan med. Speciellt om jag då här på fredagen berättat om vad på ett ungefär helgen kommer att innebära.
Jag har full förståelse för att det blir akut, när kåtheten sätter till. Men sök då upp de som kan med kort varsel. Jag kan aldrig under helger eller med kort varsel. Varken kan eller vill. Men när jag vill, då kan jag massor *ler*och när jag kan då vill jag ofta mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar