måndag, oktober 05, 2015

MIN MÅNDAG

Nu har snart första dagen i den här veckan gått. Kanske låter det lite håglöst, men jag är inte alls håglös idag. Jag bara väntar... på att det ska bli måndag igen. Egentligen är det väl lite knäppt att efter alla dessa gifter som tillförts min kropp, så väntar jag träget på att en ny giftomgång ska börja. Fast hade jag mått bra så hade ju saken kommit i ett annat läge. Nu mår jag ju inte så jättedåligt ändå förutom andningen, hostan och den totala orkeslösheten.

Läste nu i eftermiddags att Mankell gått ur tiden. Ibland går det fort och det är nog säkert bra när kroppen är slut på grund av cellgifter. Läste så sent som förra veckan en artikel med honom. Att han då bara orkade skriva två timmar per dag. Den ena efter den andra av kända namn trillar av pinn på grund av den här skitsjukdomen.  Varenda gång jag ser en intervju eller läser någon artikel om någon känd person som drabbats av cancer så önskar jag av hela mitt hjärta att de ska klara av det.
Såg ett klipp förra veckan med Bodil Malmsten, också författare och också med cancer. Tror det var hos Malou. Trillade nog in på det när jag hade sett inslaget med GW Persson. Hon såg tärd ut, så som man ofta gör när man utsatts för cancerbehandlingar. Jag hoppas innerligt att jag slipper läsa om några veckor att även hon gått hädan.

Vad har jag roat mig med den här måndagen då? Jag tycker jag varit i gång hela dagen, men med den takt som gäller just nu för mig. Alltså den långsamma takten.

Sov till över nio idag också och när kaffet rann ner tittade jag på symaskinen som stod på golvet och tänkte.... att nu ställer jag den på bordet och syr in byxorna när frukost och morgonsurf är klart. Att sy två små sömmar går ju på några minuter. Det är det runt om som kan vara ett hinder och att komma till skott. Men nu är byxorna fixade och inte blev det så bra heller. Det funkar om jag har en längre tröja. Jag har till och med burit tillbaka maskinen till förrådet.

Efter en kort vilopaus ställde jag mig i duschen och efteråt tyckte jag att jag stört mig tillräckligt på smulor och annat på golven, så körde lite fuskstädning med sopkvasten. Kanske att jag drar över golven med moppen i morgon för att få åtminstone lukten av nystädat. Känns halvdant, men bättre än inget.

Satte mig en stund i fåtöljen för att hämta andan. Såg att solen då och då sken så fint, så drog sedan på en tröja och traskade ut. Tänkte att jag skulle gå bort till min gamla släkting några hus bort. Jag hade lovat att tala om hur det blev med behandlingen. Hon ringde ju men då visste jag ju inget. Så istället för att ringa eller maila bestämde jag mig för att gå dit. Men innan gick jag en sakta runda vid vattnet.

Hon blev glad att jag kom så satt väl över 1½ timma i hennes gungstol och konverserade om ditt och datt. Blev lite överraskad av den här gamla damens åsikter kring flyktingarna som strömmar in i landet, men jag behåller dem för mig själv.

Vid halv fem var jag hemma och fixade då till lite ätbart. Veg. pytt fick det bli idag. Och nu ska jag snart dra över mig pläden i soffan, tända några värmeljus och titta på Rapport till att börja med. Det är redan mörkt ute. Usch och fy.

2 kommentarer:

Hans-Eriks funderingar sa...

Greta, Du ser riktigt händig ut vid symaskinen. Bra att kunna fixa sina egna kläder som du gör.
Jag tror att din släkting uppskattade ditt besök.

Gretas Svammel sa...

Det gjorde hon säkert...Hans-E..