JODÅ, JAG ÄR HEMMA NU

Några rader bara så ni inte tror att jag blev fast på rehabiliteringen. Trodde jag skulle hinna med ett ordentligt inlägg under dagen/kvällen, men två gånger i eftermiddag gick jag ifrån datorn för att se ett par repriser och sista gången somnade jag i soffan.

Lade nyss in veckans bilder och bilden ovan är från i går kväll. Kom hem strax efter 21, orkade inte packa upp och har fortfarande inte gjort, men mina paprikaplantor var halvdöda nästan så gick direkt runt och vattnade alla växter. Papayan verkar inte ta sig, men paprikan såg idag mycket piggare ut.
Hur som helst kom jag då plötsligt på att jag inte tagit rosa pillret, men då klockan var långt över halv nio så struntade i det och tog med ett glas rött till soffan istället. Nu kunde jag inte dricka upp allt och blev otroligt trött. Så gott som jag trodde det skulle vara, var det inte alls.

Veckan har varit bra på alla sätt, skriver mer om det i morgon. Men min försämring med trötthet och andfåddhet har inte blivit bättre.... tvärtom.
Mätte diafragman idag och den var nu 91cm. Känt att det putat mer, men inte så kul ändå att få det bekräftat. Fast även om jag naturligtvis helst vill att vätskeprocessen ska avstanna, så vet jag ju långt därinne att om så skulle bli fallet vore det ett under. ( och under kan ju faktiskt ske *ler*).

Annars.... i väntan på det eventuella undret... är det bara att ta det som det är. Glädjas åt de bra perioderna och försöka acceptera de dåliga så gott man kan. Jag räknar i alla fall med att det ska dröja flera år innan jag slår mig ner i dödens väntrum. Jag måste hinna bli 65 så ungarna får efterlevandeskyddet på min pension. Vore totalt bortkastat sparande i annat fall.

Men nu är nu och framtiden vet ingen något om. Jag ska snart inta sängläge och läsa ( ifall jag inte somnar direkt ). Tv-n har fått vara ifred i kväll. Såg inget i tablån som väckte mitt intresse.