fredag, september 18, 2015

BLÅSIGT och HÖSTLIKT och TRÖTT

Satan i gatan vad jag inte ville gå ut idag. Men var ju tvungen att strosa ner till vårdcentralen. Blåsigt och höstlikt, men tack och lov uppehåll. 14 grader visade min termometer så tog fram trenchcoaten. Alldeles för tidigt att börja använda den, men ville inte frysa. I den takt jag går nu så får jag inte upp någon värme precis.
Letade även fram något värmande för halsen, vilket jag gör tummen ner för. Jag vill ha fler soliga, fina dagar utan jackor och halsdukar.

Slängde upp kameran på labbet och knäppte några kort även där. Labbtjejen erbjöd sig att ta, men jag tog själv. Fem rör idag också och jag kom ihåg remissen till CEA provet ( kompletterande cancermarkörprovet ). Annars är inte minnet det allra bästa för tillfället. Blev helt ställd här om morgon när jag skulle logga in på datorn och inte mindes lösenordet. Trots att jag skrivit det varje dag hur länge som helst nästan så var det helt tomt i bollen. Nu har jag ju skrivit ner alla lösen och printat ut på ett papper så det var ju bara att kolla där. Och när jag beställde kuddöverdragen nu sist så  visste jag plötsligt inte de två sista siffrorna i postnumret, utan fick titta på en räkning.

Gick efteråt in på apoteket och löste ut penicillinet jag ska ta innan tandläkarbesöket, när jag ska laga hålet. Jag var så säker på att jag hade högkostnadsskydd till nästa år. Jag har det vid läkarbesök. Nej sa tjejen det gick ut i april. När hon sa att det sista jag köpt var sprutorna, så insåg jag att hon hade rätt. Jag har inte behövt lösa ut någon medicin sedan dess, de rosa giftpillren får jag ju på onkologen i en påse.
129 kronor gick det på för 30 stycken som var det antal tandläkaren skrivit ut. Så mycket behöver jag ju inte, sa jag då jag bara ska ta fyra stycken en timma innan besöket. Då letade hon fram en mindre förpackning på 14 tabletter som gick på 69 kr. När man knappt inga pengar har är det ju dumt att betala för något man inte behöver, anser jag. 

Sedan var det bara att så sakta lunka hem igen i blåsten. Andningen blir ansträngd efter bara några steg, så där att man vill dra djupa andetag vilket just då inte är så lätt. Annars är det inga problem att andas, när jag är still och inget gör. Kände av ryggen, skuldrorna när jag gått ett tag, men nu känner jag inget.
Jag hoppas verkligen att läkaren har något grymt kort i rockärmen på tisdag, som kan få ordning på lungorna. Helst då något som inte påverkar mitt mående för övrigt så mycket.
Det skulle vara fantastiskt skönt att kunna röra mig som folk igen och helst även dämpa hostan. Men det är ju inte säkert det finns något att göra, fast det borde det väl.

Helt totalt slut när jag kom hem och fått av mig skor och ytterkläder. Satt en bra stund i hallen och bara pustade ( och tog kort ).
Innan jag satte mig här skalade jag några potatis, som jag snart ska sätta på plattan. Tänkte att jag skulle få i mig något vettigt idag. Har en liten burk fiskbullar... om nu det är vettigt. Råriven morot till det. Få se om jag har ork och lust att göra en Janssons någon dag i helgen.

I morgon är tanken att klippa naglar, tona håret och sköta om fötterna. På söndag är det tvättdags. Det är väl ungefär vad jag orkar med under en helg *ler*. Jag hoppas ni orkar mer och att ni får en TREVLIG HELG.

6 kommentarer:

Roger sa...

Hej. Jag har börjat följa din blogg och jag tycker du är fantastisk. Jag har en vän som har cancer och har kämpat i 5 år med cellgifter men tyvärr så har det inte hjälpt. Din blogg ger lite tröst i och med det du skriver. En stor varm kram till dig å ett stort tack för att du delar ditt "svammel".

Unknown sa...

Greta
Du är inte ensam om att behöva ha "kom i håg lappar" för lösenord och koder.

Gretas Svammel sa...

Tack... Roger.. jag blir verkligen glad om det jag skriver kan vara till nytta för någon. Cancer är en skitsjukdom som man önskar att ingen skulle behöva drabbas av.
Kram tillbaka

Gretas Svammel sa...

Jag vet...Hans-E... jag skrev listor och lappar innan jag blev sjuk också *ler*

Anonym sa...

Hej. Tyvärr vann cancern över vår vän. I torsdags fick hon somna in efter 5 års kamp. Livet är tufft. Kram.
Roger

Gretas Svammel sa...

Ja...Roger... livet är tufft... för oss som har cancer, för er som står bredvid, för de som lider av andra svåra sjukdomar och de som lever där krig är vardag med flera.

Därför är det viktigt att leva när man kan och se det sköna i det lilla. Ingen vet något om nästa dag eller nästa år.

Jag beklagar sorgen, men kanske att hon efter dessa år tyckte det var skönt att få lugn och ro.
Kram