P-CRP och DÅLIG SJÄLVDICIPLIN

En bild ni sett några gånger. Från 2010. Men ni kanske gör som jag... glömmer vilka bilder ni sett.
Idag är jag lite less på mig själv för att jag inte kommer till skott med något. Kan nästan se mig själv stå bredvid och hytte med fingret åt mig själv *ler*.

Vaknade strax efter sju i morse och första tanken var att jag går ut och tar en morgonpromenad. Men antagligen ville jag inte det  tillräckligt starkt för jag somnade om och sov en halvtimma till. Går jag upp vid åtta som jag gjort nu sista tiden så hinner jag ingen promenad innan jag ska ta det rosa pillret vid halv nio -nio. Samma tid gäller på kvällen, man ska försöka ta det ungefär vid samma tid. Och inte på tom mage.

Efter frukost och datorsurfen några timmar senare jackade jag i den externa disken, men satte inte på den och jag klickade upp skrivprojektet. Tanken var att föra över sista tidens bilder och att ta bort och ändra på skrivprojektet. Men jag har inte gjort något av det. Jag har ingen självdisciplin alls. Det har jag nog aldrig haft. Så många gånger jag har tänkt göra saker och sedan gjort allt annat än just det. Fast å andra sidan så blir det plötsligt gjort ändå... en annan dag.

Jag funderade i stället över hur jag skulle kunna förstärka min ekonomi. En tusing i månaden skulle räcka. Från 9.500 till 10.500. Eller förstås att sänka hyran med tusen kronor, men det är inte relevant just nu att ge sig på en flytt. Fast egentligen började tanken med att jag funderade på om jag skulle lägga ut ännu en novell i bloggen. Som kontrast till mina tråkiga sjukdomsinlägg. Och det är med novellerna som med bilderna, jag var tvungen att gå igenom bloggen för att se vilka jag redan lagt ut.

Sedan spånade jag vidare om jag kunde ta betalt för novellerna på något sätt, men förkastade det. Fast tankarna rullade vidare och jag hittade sidor där det beskrevs hur lätt det var att göra typ en webshop. Ja, fantasin gick på högvarv och det är jag ju förstås glad för. Att jag börjar få idéer igen. Men bara för att jag just nu mår ganska bra, så är det för tidigt att göra något konkret av idéerna. Vid fyra började jag bli hungrig och då återgick jag till verkligheten igen. Utan som sagt, att något av det jag från början tänkt hade blivit gjort. Men det blir väl fler dagar hoppas jag. Jag ska i alla fall föra över bilderna i kväll. Det tar fem minuter.

Diafragman mätte 89 cm idag. Det ökar inte i alla fall. Inte än kanske jag ska tillägga. Jag hade ju en teori angående att cancermarkören är så låg som 18  fastän det fortsatte produceras vätska. Det är ju dumt att spekulera, men jag gör lätt det ändå. Jag funderade och tänker fortfarande i samma banor, om tarmarna kan ha något med det hela att göra? Cancermarkören är ju endast för äggstockscancer. Med tanke på diarréerna jag hade och som slutade strax efter jag började med de rosa pillren. Jag tror inte att angrepp på tarmen syns på röntgen. Fast jag vet inte. Kanske är en långsökt tanke. Jag förkastade den ju första gången den ploppade upp, men nu vet i sjutton.

Det togs ett annat prov sist P-CRP som låg högt över normalvärde. Det ska inte gå över 10, jag hade 68. Det här har de aldrig tagit förut. Vid googling kom det fram att det är typ som sänka. Förhöjt värde tyder på infektion i kroppen. Kanske tolkas cancer som infektion. Jag tar för givet att de tar samma prov igen nästa gång och då ska det bli intressant att se om det har sänkts. Jag ska förstås fråga läkaren då varför de plötsligt tar det här provet.

Jag fick brev idag att jag har en plats på cancerrehab i Stockholm 31/8 - 4/9. Måtte inget hända innan dess till det sämre, för jag är säker på att jag skulle må bra av det. Och jag hoppas, hoppas, hoppas att jag mår lika bra som nu så jag kan göra halt hos dottern på söndagen. Nu är det många veckor dit, men hoppas och önska kan man ju göra.