TÄNK VILKEN BETYDELSE SMAKEN HAR

Lite kallt och bistert ute. Men vederkvickande.  Tyckte väl lite synd om mig själv när jag lunkade ner till vårdcentralen även idag. Fast det är ju egentligen positivt också. Jag får igång blodomloppet, byter unken luft mot friskt syre och sätter fart på kroppen. Så gott det går.

Än har de inte ringt från onkologen. Kanske hinner de göra det innan jag skrivit klart inlägget. Jag hoppas verkligen att jag får blod i morgon. Det gör så himla mycket för det mentala sinnet att bli piggare. Men anses jag inte behöva det så är jag ändå tacksam för de gånger jag fått. Och naturligtvis för alla de som lämnar blod. Mina ungar pratar nu om att de ska börja lämna och det uppmuntrar jag verkligen.

Tack och lov börjar jag nu lämna de sista dagarnas vacuum och den psykiskt nedgående spiralen. Alltså det här med smaken. Har man inte själv haft problemet med att till och med vanligt vatten smakar kofta, så kan man inte förstå. Idag började smaken bli normal igen och det gör så väldigt mycket för måendet. Det positiva återkommer och man får livslusten tillbaka.

Kändes länge sedan som jag åt något så gott som idag, när jag åt lasagne. Bara salladen smakade ljuvligt och då var det bara sallad, tomat och gurka med lite amerikansk dressing över. Att man kan bli så lycklig över något så litet. Tänk om jag haft det här problemet med smaken redan från starten, då hade jag varit idiot nu. Kanske inte, för man anpassar sig ju, men jag är glad att det inte kom förrän nu de sista gångerna.

Riksdagens lekstuga hoppar jag till. Jag kan inte påstå att något parti framställer sig som seriösa och trovärdiga. Inget verkar i första hand tänka på landets bästa, utan på sina principer och att få som man vill och på hur man bäst sabbar för de andra.
Var inne på Aftonblaskan nu för att se hur det går med budgeten, men SD ska visst inte lämna besked förrän 16.30. De tycker säkert det är kul att hålla alla på halster så länge som möjligt. Jag tycker det är löjligt. Jag skäms nästan för att vi har sådana politiker som vi har och då oavsett om det är sossar, moderater, kristna fanatiker, miljönissar eller sd:are.

Onkologen ringde nu precis. HB idag 105, lite lägre än i går. Läkaren inte pigg på att ge blod när man har över hundra tydligen, men det har jag haft båda gångerna förut.... 101 sist och 102 första gången. Jag sa att det finns ju de som har mycket större orsak att få blod än jag, så jag tänker inte tjata. Jag ser ju slutet på det här nu. Fast visst skulle det ju markant underlätta återuppbyggnaden sedan, efter sista giftomgången. För att inte tala om mitt psykiska och fysiska mående. 

Svar att jag ändå skulle få.... yippie.... fast jag tror inte på det ännu. De ska ringa igen för de måste dribbla med tiderna. Jag har en eftermiddagstid som, om jag får blod, måste ändras till morgontid och de visste inte om mitt gift var klart för leverans redan på morgonen och blodet tar också ett tag att få levererat. Mig gör det inget om jag får vänta, jag är inställd på det dessa onkologdagar. Jag kan åka dit till nio och fixa venkatetern och ta blodprov för blodgruppsbestämning och sedan sitta och läsa i dagrummet och snicksnacka med folk några timmar. Men de skulle alltså återkomma när de pratat med apoteket. Jag kan inte ta Kortisonet och de andra medikamenterna på morgon liksom, om jag inte får giftet förrän på eftermiddagen. De ska tas så där tre timmar innan. Det är mycket med det tekniska *ler*.

Eftersom jag inte vet vilka alla mina läsare är och om någon bara spontant kikar in och läser det här,  så vill jag bara förklara det här med blod hit och HB dit. Ifall någon genomgår samma behandling som jag, eller känner någon som gör. Jag vet inte hur vanligt det är med ständigt sjunkande HB och yrsel etc. Det är olika för alla.  För mig var det inget problem så länge jag fick gifterna enligt, de jag tror, vanligaste principerna... var tredje vecka. Då hann kroppen återhämta sig mellan var gång.  Men de sista 15 veckorna när jag fått gift varje vecka har blodkropparna inte haft en chans att återgå till det vanliga, därav trötthet, orkeslöshet och sjunkande HB. Och blodtransfusioner. Biverkningarna blev mildare, men tröttheten konstant kan man säga.

Över till annat. Jag bojkottar ju lokalblaskan som jag nämnt. På grund av ovanstående. Men idag kikade jag in och läste rubrikerna. Sedan såg jag något om en Zornutställning under arrangemang. Något jag kan gå och titta på faktiskt, om det inte kostar något. Klickade på rubriken och ta mig sjutton, även det krävs registrering för att läsa. Nu kan jag ju söka på google så hittar jag det säkert ändå.

Men vad är tanken med det här egentligen? Skrämma bort läsarna? Idag såg jag att det stod att de skulle hålla på i en 30- dagars period. Borde väl snart ha gått 30 dagar. Vad händer sedan tänker jag då. Återgår det till det vanliga, eller kommer det att kosta?

Nu ska jag se om jag orkar uppdatera hemsidan. I går fanns varken kraft eller lust. Tycker ni att decembers blogghuvud här på bloggen inte blev bra, så håller jag med. Men det får vara som det är och så får jag försöka göra det till  januari bättre.