onsdag, oktober 29, 2014

GOOGLA, GOOGLA, GOOGLA

Dagens mat som blev en aning sen idag. Bulgur med mosad broccoli, salt, örtsalt och lite creme fresh + sallad. Riktigt, riktigt gott var det. Men kände också när jag väl började äta, att jag allt var en anings hungrig.

Sov i natt från 23 till 8 och jag tror det var i ett streck. Kanske att jag någon gång vände på mig men var knappt vaken då. Så himla skönt att sova utan dessa ständiga små uppvaknanden. Jämfört med senaste veckan så känner jag mig pigg idag. Ändå har jag tillbringat klippt hela dagen framför datorn. Kanske inte så lustigt då inte ens datorn är intressant när man mår som jag gjort nu närmast. Är nästan förvånad att jag ens orkat få till några blogginlägg.

Jag har mest googlat och googlat och googlat idag. Och det tar tid. Därför blev klockan närmare fem innan jag tvingade mig ut i köket för att fixa mat. Först sökte jag på sesammjöl för fanns inte på hälsokost heller. Skickade efter två påsar 49 kr/st. Inte speciellt billigt för är bara 250gr i påsen. Ni minns kanske att jag för ett tag sedan skrev att sesamfrö var bra. Nu minns jag faktiskt inte vad det var för bra med det. Det innehöll väl något bra. Jag köpte sesamfrö. Men hittar inget bra användningsområde för det. Då slog det mig att det borde också finnas sesammjöl... och det gjorde det... men tydligen inte vanliga affärer. Jag ska byta ut bovetemjölet jag har i min nyttiga röra ihop limpa mot sesammjöl tänkte jag och ev. baka sesamkex. Jag försöker undvika vetemjöl i den mån det går, men jag utesluter det inte helt för jag äter ju skorpor, pepparkakor och köpesbröd.

Sedan började jag leta recept på nyttiga smoothies som jag nu har i en egen mapp på "mina favoriter". Väldigt många innehåller banan och det är ju inte direkt min favorit, även fast jag kan äta det ibland. Så sökte på smoothies utan banan också. Det är alltså grunden jag vill ha, sedan hittar jag på egna med ingredienser jag vet är bra.... persilja, spenat, ingefära, gurkmeja, granatäpple, rödbeta, grape, avokado, mango, bär, grönkål etc.

Redan här hade nästan halva dagen gått, så reste mig och gick ut med kaffemuggen och plockade med lite av varje. Skrev sedan ett mail till syskonen om röntgensvaret och hälsoläget och då fick jag för mig att googla på vad som är normal storlek på magens lymfkörtlar. Så dumt att jag inte tänkte på att fråga läkaren i måndags. Men det är många tankar som rör sig i huvudet och man kopplar inte heller allt på den korta tid man är där.

Det är ju inte säkert att de här två lymfkörtlarna utgör någon risk, men de är noterade på alla röntgensvar jag har så någon betydelse har de väl. Mina är 12 respektive 15 mm och har så varit hela tiden. Jag vill ju helst se att de åtminstone börjar minska. Nu hittade jag inget vettigt alls om det här. På något ställe stod att de kan vara från ett risgryns storlek till 2 cm och det handlade då om lymfkörtlar överlag och inte vet jag hur tillförlitlig den här källan var heller.

Övergick sedan till att googla hur fort man blir av med kortisonsvullet. Jag vill inte väga mig längre för nu är jag nog över 70 och bara det gör ju att man kan bli deprimerad. Som vanligt är det bloggar som poppar upp, bl.a. den här bloggen av en 23-årig tjej med livmoderhalscancer.  Hon hade visst också haft problem med FK och fått väntat på pengar står det i ett inlägg. Hon liksom jag är trött på kortisonsvullet och på att inte kunna sova som vanligt med mera. Nu har hon nyligen avslutat sin behandling så hittade inget om just tiden tills man åtminstone börjar minska i vikt.

Däremot hittade jag Ludmillas blogg och hon har verkligen återfått sin kropp. Men då har hon också tränat regelbundet. Här skriver hon om kortison Här om cancerrehabilitering. Ja det är inte svårt att bli sittande och skumma runt. Många av er som läser här är kanhända inte ett dugg intresserade av dessa länkar, men jag vet ju inte vilka alla är som läser här.

På Ludmillas blogg hittade jag ett inlägg om en tjej med bukhinnecancer. Något jag egentligen inte skulle läsa om. Fast jag vet ju inte alls vad den här förtjockningen på min bukhinna betyder. Den kanske inte har någon betydelse alls och det är ju omöjligt för läkarna att säga varken det ena eller det andra. 

Jag klickade mig in i alla fall och ju mer jag läste bland hennes inlägg ju mer arg blev jag. Så mycket väntan och så mycket tjat hon fick ta till.  Jag har ju tidigare läst om Uppsala, men det gäller tydligen inte nu för gud vilken jäkla smet det blev med det, förstod jag när jag läste.  Jag ska göra ett försök till kort sammanfattning för jag tycker inte det är klokt. 

    Haile Mahteme heter läkaren som utförde bukhinneoperationer på Uppsala akademiska sjukhus. Den enda i Sverige och med goda resultat. För att kunna ta emot fler patienter så öppnade han eget och tänkte naturligtvis att landets övriga landsting skulle remittera sina patienter dit. Så blev det inte, utan de bojkottade honom och lät i stället patienterna dö kan man lugnt säga. Inte ens Uppsala landsting ville remittera sina bukhinnepatienter dit. Man fattar inte att det är sant. Men det är det. Finns otaliga artiklar om det. Jag hade ju ingen aning om det här förrän nu idag då.

Den här tjejen, Helena, skickade de till Frankrike istället. Man blir ju bara så arg. De åkte dit för i den situationen gör man ju vad som helst för att få om så bara ett eller två år längre att leva.  Men de valde sedan istället att skrapa ihop pengar och låta Haile Mahteme utföra operationen 2012. Nu i våras 2014 har hon fått nya metastaser i buk och bröst som inte går att operera. Men hon fick 1½ år tack vare operationen. 
I våras beslöt Haile att stänga sin klinik, för så många har inte råd att själva bekosta behandlingen där. Och Landstingen vägrar ju att remittera. Här finns samlade inlägg med artiklar runt den här karusellen för er som vill läsa.

Här är en artikel på cancerfondens sida om Haile och metoden. Från feb 2012, innan den här karusellen började. Patienterna blev fler och fler står det men resurserna saknades.... citat:

  "Jag kämpar för att försöka övertyga beslutsfattarna på Akademiska sjukhuset, men har ännu inte lyckats nå ända fram, konstaterar Haile Mahteme.
Positivt är dock att några av de andra stora universitetssjukhusen har långtgående planer på att introducera denna operationsmetod. Under våren ska Haile Mahteme åka runt och hjälpa sjukhusen att komma igång, vilket förhoppningsvis leder till att operationsköerna kan betas av i snabbare takt."

Nu finns det visst fyra universitetssjukhus som utför de här operationerna. Inte Linköping vad jag kommer ihåg nu ( det blir mycket i skallen efter en dags googling ). Men frågan är hur stor erfarenhet de har jämfört med denna Haile och skulle jag våga utsätta mig för det?

Fast nu kommer ju inte jag att drabbas av metastaser i bukhinnan. Det är ju bara något jag funderar över bara för det stod att min var lätt förtjockad. Men det är faktiskt lätt att bli nojig. Nu ska jag googla vad lätt förtjockad bukhinna betyder.

2 kommentarer:

Unknown sa...

Greta,
Du är en kvinna med järnvilja som klarar allt. Lyssna på din läkare.

Gretas Svammel sa...

Läkare har inte alltid rätt...Hans-E... jag lyssnar hellre till min magkänsla.