Vilka vanedjur vi människor är egentligen. Varje gång jag ska gå till soffan... om det så är för att sätta mig eller för att hämta något på bordet eller för att kolla tvtidningen, så styrs stegen automatiskt till där soffan stod förut innan jag finner mig och styr om stegen. Sängen och datorn ser jag direkt så där går stegen rätt från start.
Bilden tog jag 27 maj. Finns en till i ungefär samma stuk som väl dyker upp vad det lider.
Satt och skrev en "att göra" lista medan jag intog min frukost i lugn och stillhet med några tända värmeljus. En bättre start på dagen än att läsa nyheter ( som sällan är bra nyheter ) på nätet och på tal om nätet blev det senare under dagen en lustig missuppfattning som bara jag tyckte var rolig. Kommer dit så småningom.
Nu har jag i alla fall rensat huvudet fram till måndag nästa vecka. Tisdagen tänkte jag göra som idag... ingenting. Jag kommer inte att följa allt märker jag redan idag ha ha. Kände mig så väldigt hurtig när jag satt där och planerade och skrev, så planerade intervall ikväll och intervall imorgon innan frukost och promenad på fredag även om det regnar och intervall på lördag och varje gång följt av hantellyft och plankan. Dagens planering av det här har jag redan stoppat undan i en vrå. Så disciplinerad är jag *ler*. Men dels blev jag trött och dels blev det kväll nästan med en gång, trots att jag inget gjort, så jag kände mer för att sätta mig vid datorn än att ge mig ut. Spaltade även upp torsdag då jag ska till oasen igen. Känns inte alls så mycket när jag fått det på pränt, vilket betyder lugn i huvudet. Förhoppningsvis blir jag även av med sängen, men inget är hundra ännu. Flera som mailat om intresse men sedan kör det ihop sig med tid för hämtning eftersom jag inte bor där och de bara kan en viss dag eller viss tid. Nu är det ju midsommar också och många åker bort.
Men min tro och önskan och förhoppning är att jag kan lämna ettan tom och städad på söndag. Det är säkert ointressant för er, men för mig betyder det mycket om jag blir klar och slipper tänka så mycket mer på den. Men jag tänker inte lämna nycklarna eftersom jag har den kvar till sista augusti och min önskan är ju att någon vill ta den redan första augusti så jag slipper bekymra mig om sista hyran. Har hyresvärden nycklarna så träffar jag ju inte de som är intresserade och kan föreslå det, vilket ju är min tanke.
Helt passiv har jag förstås inte varit denna just nu mulna tisdag. Jag hade tre samtal att klara av. Först till röntgen. Hade en kallelse med posten igår till röntgen av buk och bröst. Vad bra var min första tanke för det var ju min önskan att röntgas innan behandlingen börjar för att ha en före bild så att säga. Så läser jag tiden 26/6, alltså samma dag som jag får första cellgiftbehandlingen. De är fenomenala på att boka in tider samtidigt med annan behandling. Var ju likadant med lungröntgen som jag fick tid till, två dagar efter operationen.
Att sedan den jag pratade med idag verkade ointresserad av sitt jobb och fattade noll blev det ju inte bättre av. Sa att jag var i krokarna dagen innan för insättning av venkateter 14.30 ifall det möjligtvis fanns tid då. Betonade också att vitsen med denna röntgen var just för att få en bild på hur det ser ut innan behandlingen med cytostatika börjar. Ja det fanns en tid då kl. 14.20. Jag ringde alltså direkt till röntgen på ett nummer som fanns på kallelsen och en timma innan röntgen ska jag dricka kontrastvätska och hon hade fått mitt personnummer och borde ha min journal framför sig på datorn. Jag log för mig själv och frågade om hon trodde att jag skulle hinna få i mig kontrasten, röntgas och ta mig till onkologen på tio minuter.
Men den 26:e då? kläcker hon. Ja, vad säger man? Det slutade med att det inte blir någon röntgen innan. Fick tid två veckor efter den 26:e och det är ju bättre än inget i alla fall.
Andra samtalet var till Tekniska verken. Ni kanske minns att jag skrev att jag via nätet hade sagt upp elabonnemanget på ettan. Är väl cirka två veckor sedan, men jag har inte fått någon bekräftelse på det så för att förvissa mig om att inget missförstånd skett så ringde jag då idag. Också en vimsig person som jag fick prata med som först inte fattade. Förklarade att jag sagt upp elen via nätet men inte fått bekräftelse. Nä, sa hon, det kan man inte göra. Jo, sa jag, det kan man. Nä, sa hon igen, man kan inte säga upp elen via nätet. Men så står det ju på er hemsida, sa jag och jag gjorde det. Jaha, sa hon då, du menar internet. Inget fniss, ingen känsla av att hon log på sin sida av luren, bara ett torrt konstaterande att jag menar internet. Vaddå, trodde hon att jag på något sätt sagt upp elen via elnätet ? Hon kollade i alla fall och det var registrerat och bekräftelse skulle komma. Jag skrattade faktiskt till högt för mig själv när jag lagt på luren.
Sista samtalet gav mig funderingar och fick mig att spekulera. Det var till Försäkringskassan angående mina sjukpengar. Jag får ju fortfarande aktivitetsstödet på 6000 trots att jag är utskriven från AF. En parentes.... något svar från märkliga kvinnan att jag borde fått bekräftelse på att jag är utskriven, har jag inte fått än. Men jag har ju mailet som bevis.
Hur som haver, här var det ingen vimsig person jag talade med, utan en skärpt. Jag förklarade läget och de kan ju precis som jag se vad min sjukpenninggrundande inkomst är och de kan se mina läkarintyg från 26 mars. Fick förresten ett nytt idag från onkologens läkare. Han gjorde som jag sa.... sjukskrev mig till efter valet *ler*, så nu är jag sjukskriven september ut. Blir ju förlängt för jag är ju inte klar då, men så himla skönt att veta och slippa bry mig.
Hon jag pratade med bad mig vänta för att sätta sig in lite i mitt ärende. Kom tillbaka och sa att jag kanske inte sjukskrivit mig, fast verkade konstigt ändå. Hon försvann igen för att prata med någon och då kom jag på att jag till och med skrev här i bloggen att jag sjukskrev mig då, så det måste ju finnas noterat hos dem. Det sa jag även när hon åter kom tillbaka och informerade att en handläggare ringer upp mig inom två arbetsdagar. Sa att jag inte var hemma på torsdag, så hoppas det blir i morgon.
Men sedan sa hon också att det hade sänts iväg ett mail till märkliga kvinnan på AF. Hon läste upp det för mig, att FK undrade hur mitt ärende var, om det stämde som hon angett osv. Men de hade inte fått något svar. Jag skulle tro att det här skickades då när killen ni vet jag skrev om, ringde från FK. Han tyckte ju också det var märkligt att AF- kvinnan påstod att jag var i program till 31 maj trots att jag blev sjukskriven 26 mars.
Jag har ju ingen aning om något, men har man fantasi så har man *ler* och det är ju inte första gången den här märkliga kvinnan som är min handläggare gått utanför sina befogenheter och hittat på egna regler. Två eller om det är tre saker har jag fått bekräftat i mail att det varit fel. Minns i skrivande stund bara att hon skrev min handlinsplan utan min vetskap och medverkan och att hon påstod att jag var tvungen att välja ny fas 3 plats direkt på plats vid anordnarmässan. Inget av det stämmer. Samt nu det sista, att hon skulle ha läkarintyg fast jag var utskriven från AF. Chefen på AF här i stan fick ju min bok och om han läste den vilket jag tror, så förstår han ju lätt vem det är jag skriver om i den här frågan, fastän jag ändrat namnet. Grävningen i Corren gjorde väl inte saken bättre plus min öppna kommentar i det reportage han medverkade i. Så det klart att jag då spekulerar i, om varför hon slutar i höst och varför hon inte är tillgänglig nu och inte svarar vare sig mig eller FK. Jag sa faktiskt till tjejen på FK att de inte skulle vänta för länge på svar utan kontakta någon annan på AF.
Om mina spekulationer stämmer, vilket ju inte alls är säkert, så är jag ändå inte ledsen om jag lyckats få en handläggare som stjälper istället för hjälper, avskedad eller förflyttad. Ser det mer som jag gjort en god gärning för andra arbetssökande. Nu vill jag inte henne illa ändå, men hon fick chans på chans att inse sitt beteende, men fortsatte bara än mer och än värre. Det här att hålla mig kvar trots att det går emot reglerna är väl ytterligare ett straff för att jag ifrågasätter hennes agerande och inte blint lyder det hon säger. Det är ju ett par tusen i skillnad i alla fall per månad som jag missar när jag har aktivitetsstöd. Men som sagt. Sanningen kanske är något helt annat. Det enda jag bryr mig om är att få rätt till mina rättigheter.
Hade några länkar men det här blev ju långt ändå *ler*. Men en sång kan ni få.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar