En bild från 2009 får det bli idag. Jag upptäckte nyss att jag ligger en dag före i tiden ha,ha. Upptäckte även att gårdagens inlägg tydligen är väldigt intressant. Jag tror aldrig att jag haft så många läsare så snabbt till ett och samma inlägg. Vet inte om det var rubriken som väckte nyfikenhet ( bråk,slut, fas3) eller om det är de företagssamma tjejerna med Fas3 skylten som lockat besökare hit eller om det bara är tillfälligheter. Oavsett orsak är jag förstås glad för besökare. Mer och fler vill jag ha *ler*.
Gör ett försök att få till dagen i korthet.
Vaknade ( tror tidigt), somnade om och nästa gång jag vaknade var klockan halv tio.
Lång, skön frukoststund vid datorn utan minsta stress med mailsvarande, skumma av nyhetssidor, kolla bloggar och lite spel på King.com.
Lämnade datorn till slut för att fundera ut tänkbara måltider till nästa vecka och kolla över vad som finns och skriva nota (inköpslista). Sätter på tvättmaskinen med handdukarna som jag tog med hem från ettan igår.
Påklädning, några drag med mascaran, en kam genom håret , ryggsäcken på ryggen och så en promenad ner till samhället och affären. I affären händer något som gör mig så jätte, jätte glad. Så fantastiskt, otroligt glad. Medan jag går där och plockar ner det jag ska ha , kommer en ur personalen gående. Inget ovanligt, för de finns ju överallt, fast inte så ofta när man behöver fråga något lustigt nog. När vi är precis jämsides hajar jag till och hon börjar fnittra. - Jag förstod att jag skulle träffa på dig någon gång eftersom du bor här, säger hon.
Inte förrän då ser jag vem det är. En av Fas3:arna på tramset. Jag fattar ingenting och står säkert med gapande mun som en fisk en lång stund. Den här människan skrev jag om i början på min period där. Hon har utländskt påbrå, hade varit på tramset över ett år, berättade sitt livs historia för mig redan första veckan för att det lyste om mig som hon sa då. Hon ville byta plats men visste inte hur. Prata med AF, rådde jag plus att jag förstås peppade henne och sa bla att ingen kan tvinga dig vara kvar på en och samma plats. Men inget händer om du inte själv påtalar det. För tre veckor sedan var hon på AF och de sista två veckorna har hon haft semester och skulle då komma tillbaka som nu på måndag.
Det här i affären är bara timanställning två dagar i veckan och hon började förra veckan så hon ska till tramset på måndag och säga att hon slutar. Hon blir den tredje som slutar på tramset sedan jag kom dit. Nää..jag ska inte alls ta åt mig äran, men jag tror ändå att jag har väckt några från de döda ha,ha. Lönen hon får nu är ungefär likvärdig med ersättningen hon fick som arbetslös, plus att hon nu har 100 gånger så stor chans att skapa kontakter, få tips och hoppa in och jobba mer. Jag tycker nästan det är helt otroligt.
På hemvägen står "mina" ungar och väntar på sin buss. Upprymd som jag är så stannar jag och snackar lite med dem. Skolan är fortfarande sämst som en sa, men jag tyckte de verkade mer mogna nu. Och de är ju drygt ett år äldre.
Packar upp varorna när jag efter en tung och svettig promenad är hemma igen. Upptäcker då att jag totalt glömt att köpa tagliatelle. Faan, tänker jag. Det är ett måste till måndagsrätten.
Pratar en halvtimma med dotter och funderar sedan på om jag ska cykla bort till den andra affären. Men sätter mig lite snabbt vid datorn först. Det resulterar i att jag fixar uppdateringen på hemsidan, så klockan drog iväg... som vanligt.
Går bort till tvättstugan för att kolla om någon är ledig så jag kan torktumla mina handdukar. Men icke, men en är ledig kl.19.00 så bokar upp den.
Tar sedan cykeln och åker och köper tagliatelle.
Sätter mig åter vid datorn med en omelett som jag fixade till. Börjar fixa med bloggen och går sedan ut med mina blöta handdukar vid 19.00. Men varenda tvättstuga ( tre stycken) är upptagna och låsta. Vad sjutton, tänker jag då och kollar bokningstavlan, men mitt lås finns ju där på den första. Kollar då almanackan som hänger där och inser att det bara är den 31:a idag. Okej, torkrummet får man ha en timma över så hänger in mina handdukar där. Har precis varit ute och hämtat dem, de var inte riktigt torra, men nästan.
Ja, medan handdukarna var på torkning så fixade jag klart här och nu har jag även skrivit hela inlägget klart. Skrev jag i korthet? Ja,ja, ganska kort iallafall. Trevlig helg alla.
8 kommentarer:
Greta, Det var väl kort! Du beskrev ju en hel dag
Greta Du ser fin ut bilden! Lite klasiskt sommarmotiv. Vacker flicka, halmbalm...
Mysig bild så här innan kossornas mat ska in i ladorna;-)
Gud vad du skriver bra älskar att läsa det du skriver. Sluta inte att skriva
Ja, ganska kort blev det...Hans-E..
Visst är det...Svenne...och vissa bilder funkar att återanvända *ler*
Tack...statare...det vore nog bara blindhet eller förlamning som skulle få mig att sluta skriva *ler*
Om du skulle bli blind eller förlamad så kan ja skriva det du säger till mig
Skicka en kommentar